Viltspår
Många har frågat så nu berättar jag.
Spåret gick bra, så klart. Jag hade inte trott annat. Puma är en underbar, noggrann spårare och Labbekompisen har näsa som duger och blir över. Han gjorde ett kanonarbete och där kommer det nog inte bli några problem att få honom meriterad. Det är det som är mitt mål och vi hoppas att kunna hjälpa honom och hans matte till att bli godkända på ett prov.
Spåren jag pratar om är Viltspår. Eftersök av skadat vilt, men vi tränar naturligtvis figurerad form. Puma har ett championat sen några år tillbaka och är färdig meriterad när det gäller viltspår. Tyvärr är vi, de flesta, ganska taskiga mot hundarna och slutar att träna när vi nått målet. Men hundarna ser ju ingen skillnad på om det fått en titel i namnet eller inte. De älskar ju att jobba i alla fall så i det här fallet tror jag att det är Puma som är den lyckliga vinnaren, även fast han inte ska gå något prov. 
Jasså håller ni på med viltspår :) Det hade jag tänkt prova med min Mirax till sommaren....han blev ju heltokig när vi hade avkommebeskrivning, första gången han fick ta vilt och det gillade han verkligen. Jag tycker dock att det verkar lite svårt! Dessutom har jag en överglad apporterare som gärna vill behålla viltet eller dummiesarna själv! Men det får väl ta sin tid, jag är ju nybörjare...Kram på dig!
Önskar dig ett gott slut och ett riktigt gott nytt år! Åsa
Här kan vi bara göra skidspår i naturen. Hundarna hoppar som kängurur i den djupa lössnön. Vi får vänta till tidigast i slutet av april innan vi kan spåra viltspår igen.
guuu va skoj å duktigt,
önskar dej ett gott nytt år!!!
Visst är det undebart att se en hund somm jobbar och har KUL!! Man blir ju själv minst lika glad då ;-)
Hoppas att ni får ett BRA år 2009
kram Sinna, Cilla och Gizmo
