Första vurpan
Jag trodde jag skulle klara hela säsongen utan att halka omkull. Men det gjorde jag inte.
Jag har inte riktigt kommit till den gränsen då man blir vuxet förnuftig och sätter på sig broddar. Nej, det är väl för pensionärer (eller förnuftiga människor)?
Men jag har en plan på att köpa nya kängor till nästa vinter som jag ska dubba. Så som med vinterdäck. Då slipper jag "pensionärs remmar" uppe på skorna.
Vad hjälper planer och tankar när det är nu det är halt?
Precis efter det att jag tagit den här bilden, nedan, satte jag foten på en stor isfläck. Den syntes inte för nysnön som påpassligt kamouflerade den.
Benen bara försvann framför mig, swich!
I fallet såg jag G som nyss ramlat och sitter med benet i gips. Nej, det kan inte vara möjligt?!
Hur ska jag göra om något går sönder?
Sitta i trimmet och trimma med krycka bredvid mig?
Många tankar hinner hjärnan med under de små hundradelar som fallet tar.
Pang, rakt ner på ryggen!
Ont, ont, ont. Får tillbaka luften och ryter åt mina tre herrar att låta matte vara i fred med sina smärtor.
Känner efter, nej, inget fel. Reser mig och smärtan i ryggen avtar.
Tittar mig omkring, ingen människa synlig som kan tycka synd om mej.
Ja, ja! Då får jag väl ta mig hem då.
Lite ont i mjukdelarna längst ner på ryggen har jag. Men jag kan skatta mig lycklig att jag höll.
Vilken tur. Sånt kan sluta illa... och inte ska du skaffa dig nåt gips nu när vårsolen är på G
Tur det gick bra ändå! Ramlade jag med igår :/ Ha en bra onsdagkväll! Kram
Men hua!! Vilken änglavakt du hade.. kan sluta hur som helst sånt där. Du där, det är helt ok att ha dubbar ;) mina kängor som har fått gå ur tiden i år hade infällbara såna, det smartaste jag har varit med om :)
Ta det isigt !! :)
Aj, aj! Här har det kommit nästan en halvmeter snö i dag. Nu när jag skottade i kväll så snöar det fortfarande så pass att spåren nästan snöat igen där jag hade startat... Suck, suck!
Det är så otäckt med snö ovanpå isfläckarna. Det är min skräck. Hörde en som sa att det var 18 grader varmt vid denna tidpunkt i fjol. Jag har ingen aning om det är sant för jag tycker att det är hundra år sedan det var barmark och varmt. ;)
usch att du vurpade , tur du ej bröt dej, va fin han är ,din vovve vill nog med ha vår nu :)kram
Det var just så jag gjorde för två år sedan när jag bröt fotleden... Fast den isfläcken var kamoflerad av vatten... Tur att du höll!
