Pernilla och Puma

Det finns en reklamjingel som snurrar i TV-rutan just nu. Den måste vara ganska dålig för jag vet inte vilket företag reklamen gäller. De gör i alla fall reklam för hushållsnära tjänster. Rösten berättar att det just nu är "dubbelt så billigt", ja, man får göra rotavdrag och så.

Det jag hakar upp mig på är att något kan bli DUBBELT SÅ BILLIGT! Hur då? Om något blir dubbelt blir det väl ändå mer?
Om jag ska betala 100 kr och sen dubblar det, då säger mitt räknehuvud att jag hamnar på 200.
Om varan ursprungligt kostar 100 kr och jag sen ska betala dubbelt så lite........100-200....eller? Får man 100 kr tillbaka?

Ok, jag gör mig lite dum, jag vet. Men de menar väl ändå HÄLFTEN så billigt?

Jag som satt och gnällde i måndags över att helgen gått så fort inser att även veckan har gått fort. Nu är det fredag igen och helgen stundar.

Ute snöar det men det gör det ju i hela Sverige så det är inget undantag för oss Gotlänningar. Jag skottar snö och intalar mig med positivvitet att det är bra för kropp och skäl. Jag får igång blodcirkulationen och det ger förhoppningsvis lite motion för guuuu så jobbigt det är!
För hundarna däremot är det annorlunda. Det går inte att ta sig fram i skogen. När jag kämpat mig fram några hundra meter är jag helt slut. Jag försöker förklara för mina fyrbenta vänner att det inte gör så mycket att turen blir lite kortare just idag (igen). Vi knatar på våra korta rundor som är något så när upptrampade och vandrar vägarna fram och tillbaka. Jag är inte ensam. Möter många hundvänner som säger samma sak.

Man kanske ska ta och köpa ett promenadband? Det rekommenderar ju Cesar Millan till alla lata hundägare som inte vill gå ut med sina hundar. Då kan jag sitta här vid min dator och blogga hela dagarna samtidigt som en hund i taget får springa på bandet.
Nej, det är nog det sista jag skulle införskaffa. Men det är säkert ett alternativ till de Amerikaner (och andra) som är så egocentriska och absolut ska ha hund men inte kan sköta om dem.

Mina hundar får lite extra huvudaktivitet i stället. Benji och Nike lär sig just nu att apportera. Bära och lämna av apportbock är både roligt och energikrävande för de små.


Så här trött blir  man av att träna hjärnan.

Även grått kan vara vackert om man bara tittar efter ordentligt.

Jag har fått en Award från Sweetmama
tack snälla!


Reglerna se ut så här.

A: Kopiera awarden på er blogg!
B: Länka till personen som gett dig awarden!
C: Berätta 7 intressanta fakta om dig själv!
D: Välj 7 andra bloggar som du vill ge awarden till!
E: Länka till deras bloggar!
F: Lägg en kommentar i deras blogg att du gett dom denna award!

---

Då ska jag försöka bjuda på sju intressanta fakta om mej själv. För det första tycker jag inte att jag är speciellt intressant och för det andra skvallrar jag ju om det mesta här på bloggen. Vad finns då kvar?

1. Jag förlovade mig i ett badkar. Skumpa och bubblor i vattnet och alltsammans finns på film.
2. Har kört motorcykel i FMCK (försvarets motorcykel klubb). Då jag inte når upp till 160 cm strecket tyckte några killar synd om mej. Jag hade en ständigt en klan runt mej som hjälpte till när jag körde omkull eller fastnade. Inte var jag sen att utnyttja de stackarna heller.
3. Har blivit hopplöst gråhårig och färgar håret.
4. Ska bli mormor i April. (fast det är kanske ingen nyhet)
5. Avskyr att ideligen hitta på vad familjen ska äta.
6. Önskar hela tiden att var smal och snygg som en modell.
7. Jag startar hela tiden nya projekt. Mer än hälften av dem blir aldrig slutförda.


Det finns så många bra bloggar som är värda denna Award men jag tänker inte välja ut sju stycken. Det skulle inte kännas bra för de som inte blir utvalda.

Nyss var det fredag och nu är det måndag. Vem sätter på turbon på klockan varje fredag? Här hemma gick vi ännu i går kväll omkring om nynnade på "Nu är det fredagsmys....", men det var det ju inte.
Jag försökte göra om texten lite. "För nu är helgen slut..." Sen har jag inte kommit längre på den texten. Försökte att rimma på slut men just där tog mina text författar karriär slut.
Nej, det är nog bättre att vänta fem dagar och sjunga på nytt nästa fredag i stället.

För nu är helgen slut
Att den aldrig kan lära sig veta hut
För nu är helgen slut.....

För några dagar sen gick jag ut med kameran och fotograferade nysnön. Jag låter bilderna tala för sig själva.

Mmmmm hus kan smaka gott!


Godast är taket.


Det är roligt att knapra på hus också.

Har Ni någon gång druckit kaffe eller något annat? Ja, det är klart att Ni har, men när Ni sen kommit till sista slurken upptäcker Ni att muggen/glaset inte är rent i botten.  Uuuhg!

På vår vecka i Åre åkte jag, tioåringen och svärmor till en slädhundsgård. Det var en kall och vacker morgon och vi såg fram emot att få åka ut i skogen med hundarna.


Familjen var i full färd med att spänna för alla hundar. Fem slädar gjordes färdiga medan vi turister stod och stampade i snön.


Ett öronbedövande ylande och skällande fyllde den kalla luften. Hundarna drog och slet för att få komma iväg.


Sen bar det av. Solen kämpade sig sakta över bergstopparna men strålarna orkade inte värma våra frusna fötter. Det gjorde inte något att det var kalla för den vackra vyn var förtrollande och vi glömde kylan.


Efter en timma längtade vi efter att få röra på oss för att få igång värmen i kroppen igen. Vi hade under färden fått veta att det fanns hela femton löptikar på gården. Hanhundarnas ylande fick en förklaring.


Färden tog slut vid en liten koja där vi fick gå in och värma oss och dricka en kopp kaffe.


Att åka hundsläde är något jag längtat efter. Jag var naturligtvis mest fascinerad av hur föraren med lätthet styrde sina åtta hundar med enkla kommandon. Höger, vänster, framåt och stopp. Det var dyrt för plånboken, men det var det värt.

"Stäng dörren, du släpper ut värmen".
Så låter det ofta hemma hos oss. I morsen hörde jag samma mening från grannhuset. "Släpp inte ut all värme".

Men hur kan man vara säker på att det är den varma luften som åker ut och inte den kalla luften som åker in?

Till och med jag förändras, det är sant. Jag märkte det tydligt för några dagar sen.

Jag tar det från början. Dottern har vunnit (ja, hon har vunnit igen) en ipod. Den ska man pumpa full med musik och annat. Den har en hel massa finesser som jag inte ens vill försöka att förstå mig på. Men jag är ju mamma, så självklart måste jag hjälpa den lilla damen med sin nya pryl.

Det laddas hem program från nätet. Jag trycker på "nästa" flera gånger utan att förstå men det fungerar. Vi får in musik genom en liten vit kabel från datorn till den lilla tunna prylen och vips har det blivit liv i lurarna. HURRA!! Jag har klarat det igen!
Det var steg 1 i förändringen.

Lite växer självförtroendet när en blivande mormor kan fixa en massa tekniska prylar.

Programmet iTunes (musikprogrammet) har gjort entre i vår dator men inte i min mapp.  När jag sen ska uppdatera lite uppgifter på Eniro får jag en gratis låt. Jag gör som vanligt, trycker på knappen utan att förstå och vips har jag fått en iTunes ikon och min gratislåt. KUL! Jag flyttar gladeligen över min andra musik och sitter och diggar lite till bokföringen. 

Min låt lista är dock inte så lång och jag klickar mig vidare och hittar en massa radiokanaler. 80-tal!!
Det är nu jag märker den stora förändringen. Helt salig ramlar händerna ner från tangenterna och verrifikationerna hamnar i knät. Åhhh den här! Herre Gud jag har lyssnat på detta och tyckte det var jättebra. Det är bra men....eller inte!

Eller, Ni, visst är det lite bra? 
Nostalgi är det i alla fall.  

Amaryllis (Hippeastrum ×hortorum) är en hybrid i familjen amaryllisväxter. Hybriderna är mycket komplexa och många sydamerikanska arter ingår. Förädlare har tagit fram otaliga namnsorter genom tiderna och nya presenteras årligen.

Jag älskar denna underbara lök när den blommar. Varje år försöker jag att spara lökar som jag ibland kan få att blomma om. I år står dock alla lökarna kvar i vårt uterum och där är det kallt och förmodligen inget kvar av lökarna. (Typiskt mej!) 

Jag har haft turen att få många Amaryllisar i år, nej i fjol, menar jag. Innan jul hade vi kursavslutning på Viltspårskursen och de underbara kursdeltagarna kom med två lökar. Också till Klipp & Klapp invigningen fick jag flera stycken som jag fått njuta av och än är det inte slut. Jag ställde några kallt och utan vatten för att spara lite på dem. Vi skulle ju resa bort över jul så jag ville inte missa blomningen.
Titta och njut!

Det är listigt med hemligheter. Om man har en hemlighet, har den ingen mening om ingen vet att man har en hemlis. Hänger Ni med?
Om jag säger till Er att jag har en hemlighet, blir Ni kanske lite nyfikna och själva hemligheten får då en mening.  Om jag inte säger att jag har en hemlis, är det då någon som bryr sig? Nej, för det är ingen som vet att de borde bry sig.
Vad är skillnad mellan att hålla information för sig själv och att hålla en hemlighet? Ingen?
Förmodligen har man fått hemlisen av någon och lovat att hålla hemligheten hemlig. Men om någon annan redan vet, är det då en hemlighet?
I så fall, hur många kan veta innan hemligheten inte längre är någon hemlighet?

Jag slutar mina funderingar här. Det kan annars bli ganska rörigt, har jag en känsla av.
Jag fick en julklapp av min äldsta dotter. En fin tröja, så att alla förstår att detta inte är någon hemlighet.



Tycker väl inte att jag är så gammal och hade inte tänkt mig bli mormor riktigt än, men ibland blir det inte som man räknat med. Enligt planeringen ska jag sätta på mig tröja någon gång i April.

Tioåringen har fått en tia lott och sitter och skrapar.
"Tänk mamma, om jag vinner!"
"Ja, vad ska du köpa om du vinner 25 000 kronor?"

Gud vilken dum fråga till ett barn, men jag ställde den. Vet Ni vad den lilla ängeln svarade?

"Då ska jag köpa dej en ny bil, mamma."

Det vill jag ha! En NY bil. En bil som inte krånglar utan bara går och går. Jag ska tanka den utan att sucka tunga suckar och jag ska till och med tvätta den. I alla fall då och då.
Men jag vill inte ha en bil för 25 000 kronor jag vill ha en KLOK bil och det får man inte för 25 000. Men det kunde jag ju inte säga till tioåringen.

Tittade in hos Malin där jag läste att hon prioriterade att komma ut, utomhus först, innan hon skulle göra allt det där andra. Ni vet, tvätta, plocka och fixa. Hon ville försöka komma ut medan solen ännu sken och fixa sen, när solen gått i moln.

Själv prioriterar jag numera hundar först av allt. Först ut i skogen med vovvsen. Men jag prioriterar så tidigt så att solen inte hinner fram innan jag hinner ut.
Så, därför har jag idag, medan solen strålat, suttit med pappersarbete vid datorn. Nu är jag klar vid skrivbordet och solen har lämnat himlen för dagen. Visst är jag rolig?

De hembakade Gotlandslimporna som jag fick innan jul är nu upp ätna. Tack snälla Ingvor, de har smakat ljuvligt. Saffransbullarna lyser också med sin frånvaro i frysen. SLUT!


Hyacinten har gjort sitt för i år och det enda minne jag har är kortet.


Tomten har nog läst ut sin bok och funderar på att återvända till kartongen i garderoben för att vila upp sina ögon till nästa år.


Även den här herrn har blivit trött i benen.
Funderar på att städa undan allt men orkar inte riktigt idag. Funderar nog ett par dagar till. Har ju inte så mycket att städa undan, inte så mycket som jag brukar i alla fall. Ingen gran och de flesta av tomtarna fick stanna i sina förvaringar i år. Ingen idé att jula allt för mycket när man ändå inte har varit hemma. Har ni städat undan julen eller väntar Ni till tjugondag Knut?

Den digitala lampan lyser 03.39 i sovrumstaket. Suck! Jag har legat vaken i lite över en timma.
Ja, jag vet. Jag är lite upp varvad igen. Resan har gjort sitt, sen har det varit en massa familjära aspekter som gör mitt liv lite rörigt just nu. Sen har jag genomfört en tävling med Puma och startat ett företag. Inte konstigt att jag måste mellanlanda och samla mig.
03.47.
Jag hör hur bilen med morgontidningen bromsar in vid brevlådan. Vi bor vid en ganska stor landsväg. Med "stor" menar jag bred och livligt trafikerad. Rena rama E4:an under sommaren, faktiskt. Det är inget som besvärar oss nämnvärt utom möjligen i Juli under industrisemestern. Då ska man inte försöka ta sig ut på vägen en solig Julidag klockan 16.30. Det är dumt! Då åker "badisarna" hem från stranden. Då de flesta turister verkar tro att Gotland bara har en strand, bildas ofta köer på just "vår väg".
04.03
Det hörs ytterligare en bil på vägen. Vem är ute och kör klockan fyra på morgonen? Ingen vanlig tid att fördas till jobbet på. Om man inte är bagare förståss? Kanske någon som är sjuk och ska till sjukhuset? Hua! Eller till BB!?
Kanske är det en stressad stackare som hellre tar en biltur än att snurra lakan i sängen timmer efter timme.