Bantade plånböcker
Jag har haft några underbara dagar med barn och barnbarn. Ikea, och annan shopping som kostar alldeles för mycket, barn som behöver ditt och datt. Snälla mamma, snälla pappa!
Nej nu ljög jag. Våra barn säger inte så längre, snälla....., alltså. De tar tag i det som de anser att de behöver och lägger snyggt en kommentar om hur de skulle behövt, eller hur snyggt det skulle varit på just dem.
Mamma och pappa faller som flugor och halar fram de magra plånböckerna.
Lilla H har också fått några saker. Nu kan hon åka komfortabelt på hundpromenaderna och hålla sig varm om fötterna med sköna vinterstövlar.
Nu är vi hemma igen och nu gäller det att jobba och jobba så att vi hinner fylla plånkan till nästa gång.
Men det blev äntligen en sak till oss också. Eller en? Det blev sex saker! Nämligen nya köksstolar. Äntligen! SÅ länge som vi pratat om det. Men nu så. Snygga är de och till skillnad mot de gamla så är det stadiga och sköna. 
Bilden är lånad: http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/60102388/
Sen var det en hundutställning också. Inte så mycket att prata om. Den snabbaste utställning jag varit på. Vi kom in och upptäckte att det gick undan, om Ni förstår vad jag menar.
In med bur och stolar, hundar borstas och värms upp. In i ringen och ....ja, sen var vi färdiga. Excellent utan CK. Domaren Lena Rollmar tyckte att de ännu var unga och skulle utvecklas. Klar för dagen, det var det.
Vi hade inget intresse av att vara kvar då vi inte kände en enda kotte och vi körde ut från utställningsområdet redan innan lunch. Har nog aldrig hänt tidigare.
Höstlov
Det är höstlov här på ön och även jag tänkte ta några lovdagar. Skönt!
Nu far jag till lilla H och hennes familj ett par dagar. Tar med mig några vackra hundar som är anmälda till hundutställning (uttänkt och smart).
Längtan efter..........
Jag längtar till sommaren
men den är långt borta.
Jag längtar efter blommor på stranden
men de har vissnat.
Jag längtar efter solen
när den lyser starkt en dag i Juli.
Jag längtar efter tjugoåringen och lilla H
och de kommer i morgon natt med båten!!
Slovakien fanns inte när jag gick i skolan
Tolvåringen går i sexan. Hur jobbigt kan det vara för en mamma? Ja det ska jag berätta nu.
Läxorna haglar och jag har det jobbigt som det är med engelskan som hon vill ha hjälp med ibland. Jag är urusel på engelska och har en gång försökt att göra något åt det men....nej, det blev inget bättre. Jag klara mig hjälpligt utomlands bara jag håller mig till orter där befolkningen är lika dålig på språket som jag. Erkänt!
Men nu var det inte engelska läxan det gällde. Den här gången var det geografi. Phu, har jag någonsin varit intresserad? Inte mycket och jag har ändå lyckats bli 44 år. Bra jobbat tycker jag. Nu behöver hon hjälp med förhör på Europa, den lilla tolvåringen. Vet Ni vad huvudstaden i Slovakien heter?
Öh, öh, öh! Ni får inte googla!
Sen ska Ni också pricka in den på kartan och vart huvudstaden ligger.
Man kan fråga sig varför? Jag tycker det räcker med Tyskland och Frankrike och några till.
Summa sumarum, eller vad det heter. Jag är bra på mycket annant.
Städa ute och inne
Jag gillar att ta ståfika på trappan när jag donar i trädgården. Sen ställer jag koppen innanför dörren. Man drar in, helt enkelt.
Men nu är det städat även inne. Det som är kvar är mitt skrivbord. Fattar inte att det alltid ser ut som det gör på mina skrivbord. Men, jag har full koll på vart allt finns, säg inget annat.
Vackra Benji som är lite trött efter en prommis i höstsolen.
Depp?
Men nu är kaffet klart i köket, hör jag. Jag hade inget att skriva om men har lyckats skriva en då. Ute yr löven men här inne är faktiskt varmare en då och nu flämtar en liten låga i spisen som talar om att det faktiskt tar sig. Pappershögen får ligga kvar en stund. Tar hand om den en annan dag, tror jag. Nu ska jag njuta av en varm latte. Det är gott!
Ibland är det knepigt
Hon povade många skor den här kvällen, för ett par veckor sen. De här var knepigast att få på.
Vilken lördag det blev!
Nu har jag i alla fall lyckats göra en system återställning på datorn och vips så hade jag tillgång till Internet igen. Skönt!
Så, lite sent men som det heter, bättre sent än aldrig........
Lördagen gick i utställningens tecken. Gotlands Kennelklubb hade sin årliga inoff höst utställning. Dagen började med att Nike och Robyn slog ut mamma och Benji genom att bli bäste hane. Sen vann de över syster Isa som fick nöja sig med BIM (igen).
Isa med sin matte Åsa som BIM och Nike med tovåringen som BIR
Vidare blev Nike vinnare i grupp 8 genom att vara vackrast bland Retriver och Spaniel och därmed var han klar för BIS-final.
Grupp 8 som består av Stötande, apporterande hundar/vattenhundar
Där emellan tävlade de båda i Junior Handler och kom 2:a och är nu kvalificerade till att tävla om att bli Gotlandsmästare i Junior Handling som går av stapeln i Februari.
Junior handler där det tävlas om att visa hund på bästa sett. På bilden saknas det vinnande ekipaget.
Dags för BIS-finalen. Tio hundar kvar av totalt 117 och däribland vår Nike. Wow!
Domarna Mimmi Gruffman Rönnlund och Gerty Broman plockade bort 6 hundar och Nike står kvar bland de fyra bästa. Hjärtat slår i bröstet på mej så jag trodde det syntes på utsidan.
De slutar som två efter en Rottweiler med all rätt. Rottisen var en riktig snygging. Så himla roligt! Vi svävade hem på små moln och rasade samman i soffan, helt ut pumpade.
BIR= Bäst i ras
BIM= Bäst i motsatt kön
BIS= Bäst in show
Fredag redan imorgon
Någon jag saknar oerhört är lilla H. Det är två veckor sen jag såg henne och två till tills vi ses igen. Då kommer hon till Gotland för att träffa sin pappa och inte sin mormor. Men någon timma hoppas jag att jag kan få tillsammans med henne. Tjugoåringen saknar jag också men henne pratar jag med nästan varje dag i telefon. Avståndet blir inte så långt då.
Glass är gott!
Agility för hela slanten
Tävlingarna började med hoppklass i fredags. Fortsatte på lördagen med agility och hoppklass och avslutades idag, söndag med agilityklass. En hel helg i ett ridhus och utanför skiner solen som bara den kan göra när man inte är ute.
Men vad gör det när en mamma får utdelning genom bra genomförda lopp, trevligt hundfolk och en glad dotter och nöjd hund.
Tolvåringen och Nike genomförde alla lopp. Något med rivna hinder, någon med vägran eller tidsfel. Men vad gör det när mer än hälften av ekipagen blir diskade? Det blev inga uppflyttningspinnar men några rosetter och ett present kort på Folksam som mamma lade beslag på med en gång. (Hunden är ju försäkrad där, Hurra för 500 pix). En vinst, en andra plats, en tredje plats och till sist en fjärde placering och det av totalt fyra lopp.
Jag har rastat, värmt upp hunden några gånger och suttit på läktaren och druckit en och annan kopp kaffe. Borde inte vara så trött men det är jag. Trött, glad och nöjd.
En glad tolvåring efter vinst i hoppklass 1 L i fredags.
