Pernilla och Puma

Sitter här i lugn och ro vid frukosten och läser mitt eget i lägg från igår. Ni tror nog inte jag är riktigt klok. Telefonen har på flera ställen "rättar till ord" lite här och där, utan att jag sett det. Satt i bilen och skrev och det blev inte så att jag läste igenom det hela innan jag la ut det. Jag var ju bara glad att kunna få fatt på lite internetsignaler.

Idag skiner solen igen. Jag tror att jag snart ska väcka trettonåringen och sen hämta en lång stege. Bigarråträdet har massor av svarta bär. Jag är absolut ingen sylt och saftmamma men trettonåringen fixar och trixar gärna i köket. Hennes sjukdom, Diabetes typ 1, gör dessutom att hon väljer sin mat och ibland går den inte att köpa. Få får man göra själv.
Sylt på Bigarrå står på önskelistan, det vet jag. Vi får väl försöka.

Internetanknytningen har varit helt obetydlig den har vistelsen ute i hjulhuset. Gigabyte-snurran snurrar så långsamt, så långsamt.
Idag fick maken nog och ville åka hem. Det regnar och de varnar för mer regn. Mycket regn!
Kanske lika bra att vara hemma och få något klokt gjort som typ, städa.

I går tog vi en tur till Hoburgen och åt lunch. Passade på att se till "gubben" som fått gul näsa i år. Kul!
Naturen är i alla fall underbart vacker där, som på så många ställen här på Gotland.

Himlen är jämn ljusgrå. Det är precis så att solens strålar stängs ute men värmen har hamnat under den grå molnhinnan.
De säger att det kan bli åska. Jag bryr mig inte så mycket om väder, inbillar jag mig. Jag tar det mest som det kommer.
Men mitt huvud är tungt och jag känner mig trött.

Jag har jobbat en vecka men nu ska jag ha två nya semesterveckor. Vi är på väg ut till obygden. Där ska jag vila, vila, vila.
Hoppas jag kan hitta lite internet-trådar mellan varven så jag kan lägga upp lite livstecken.

De första är absolut godast.

På södra Gotland, där vårt hjulhus står uppställd, finns många stenmurar. De har säkert stått där hur länge som helst och tjänar sitt syfte änn.
Jag tycker de är vackra och kan liksom inte låta bli att ta ett kort då och då.
Nu vill jag dela med mig och jag hoppas ni också ser den historia som murarna berättar.

Maken kan se hur många väderprognoser som helst, verkar det som.
Ibland kommer det kommentarer som " nej, vi tror på 4:an, där är det sol".
???

Jag kan också se väderprognoser men brukar ändå tycka att de stämmer "så där!" Om ni förstår hur jag tänker?
Har några väderappar i telefonen och alla säger olika, alltid.

Igår såg jag en prognos på en TV-kanal. Värme chock i hela Sverige! Sol, sol och åter sol.
Kallaste stället i vårt avlånga land skulle, döm av min förvåning, vara Gotland!!!
Ähh, stämmer ju aldrig en då. Inget att bry sig om, eller?

Brr, blåser isbitar idag och så långt stämmer det alltså. Men vart är solen? Himlen är jämn ljusgrå.

Ja, ja. Vad är en bal på slottet? Jag ska ju i alla fall jobba. Varför klaga?

Plötsligt säger någon på tv:n att det är fruntimmerveckan nu.
Ja visst är det det så och jag har ju namnsdag idag!
Nej, inte Pernilla.
Firar ni namnsdagar? Det gör inte vi, som ni märker. Inte ens min mamma hade koll på att det var min dag idag. Det gör inget, jag hade överlevt även om jag inte upptäckt min namnsdag. Det har jag ju gjort många gånger förut.

Efter två nätter hemma, tog vi hjulhuset och drog ut den i obygden igen.
På en udde på Södra Gotland finns en bit mark där vi och några till, har privilegiet att stå med våra hjulhus.
Där finns lugnet, tystnaden och havets ljud. Det är underbart skönt och trevliga grannar. Det vi inte har, är internet anslutning. Den här helgen har det varit stört omöjligt att ens logga in på http://blogg.se">http://blogg.se">http://blogg.se%3C/a%3E">http://blogg.se">http://blogg.se">http://blogg.se">http://blogg.se">blogg.se. De andra gångerna vi varit ute, har jag lyckats med uppladdning efter ganska många försök, men inte nu. Kanske är det turisterna som kommer och tar alla vår luftburna linor. Nej, självklart inte! Skojar lite bara.

Efter en dag på stranden är vi nu på väg hem och jag bjuder på några bilder från några av helgens promenader.

Lång bilresa sen en tråkig båtresa men vad gör det? Det är ju mitt älskade Gotland som väntade. Vårt sommarparadis! Så är det, det kan ingen ta ifrån mig. Hur fint och härligt det än må vara i Värmland, kan det inte slå Gotland en varm dag i Juli.

När vi åker Gotlandsbåten med hundar, bokar vi i möjligaste mån en "djurkupe". Det finns inte så många djurhytter och man får helt enkelt ringa och fråga om någon finns ledig. Är det så flyttar de om bokningen till kupén, sen får man betala till en avgift. Smidigt och värt varenda krona. Egen TV och toalett men dusch men dock ganska smala, obekväma och hårda soffor.

Nu har vi lämnat Värmland bakom oss och åker tillbaka till vår underbara ö. För, "borta bra men hemma bäst" är ett ordspråk som stämmer.

Trettonåringen har tävlat klart för den här gången. I måndags knep hon en uppflyttningspinne i hoppklass. En nionde placering blev det och när man förstår att det är nära på hundra startande i den klassen, förstår man vilken bravad det är. Tisdagen började med ett kanonlopp men en liten miss gjorde 5 fel och ingen uppflyttning. Med tanke på att det varit varmt och tävlingar i fyra dagar, gjorde hon och Nike en kanon dag.

Nu är vi alla nöjda och glada, hundarna är trötta och nu ska det laddas om för ny tävling på ön i nästa vecka.

Semestervecka nummer ett tog slut och nummer två tog vid. Familj och hundflock har förflyttat oss från Karlstad till Torsby. Agilityplanen ser ungefär likadan ut. Skillnaden är möjligtvis att de har tre planer igång i stället för fyra i Karlstad. Haha!

Nu var jag lite ironisk. Det är ju så när man inte har semester på vanligt vis. Man hinner liksom inte med så mycket annat. Lite hinner vi nog se både i Karlstad och här i Torsby.

Fina kvällar har vi haft och mysiga promenader i den härliga naturen har vi gått. Och se vad jag hittade i skogen! En av soffie69.blogg.se/ stolpar! Ni som läser hos henne vet ju att hon ständigt jagar stolpar i skogen. Ha, ingen konst att hitta den här, i alla fall.

Snart har en semestervecka gått. HJÄLP! Stopp, säger jag, bara.

Vem bryr sig om mina rop? Inte tiden i alla fall.
Dagen har stavats A G I L I T Y och har har fått den stora lyckan att visa "Soffie69" vem jag är. Hon kom nämligen förbi tävlingsområdet och i den långa pausen fick vi tillfälle att prata. Det finns mycket två bloggvänner kan prata om, märke jag. Hon tyckte att det där med Hundsport verkade ganska roligt och kommer nog ut en sväng till i morgon tillsammans med sin dotter.

Trettonåringen är nöjd med dagens tävlingsinsats även om det inte gick helt felfritt. Ärligt talat, jag tycker det är de snyggaste lopp hon gjort.

Nu har jag fyllt glaset med rött och njuter av Karlstadsolen. Ja, för den har lyst och det är sååå varmt, och skönt.
Har ni också det underbart denna lördagkväll mitt i Juli?

Vi har landat i Karlstad och det är varmt, soligt och härligt.
Har besökt Ikea! Förvånade?
Det är faktiskt jag. Det var inte min idé utan det blev så. Nike hoppade nämligen upp i trettonåringens säng och han var allt annat än ren om tassarna. Alltså så inhandlades ett nytt lakan till hennes säng.
Nu inväntar vi första banvandring i morgon kl 7.30.

Nu är hjulhuset packad och vi drar nordväst ut, tror jag, ska jag tillägga. Är dålig på det där med geografi. Från Gotland till Karlstad bär det i alla fall. Trettonåringen ska tävla och maken och jag ska försöka att slappna av och ha trevligt.

Drog iväg på morgonrunda runt halv åtta. Det har regnat inatt och doften av sommaren en genomsköljd morgon är oslagbar.
Där gick jag i mina funderingar och såg säkert allmän butter ut. Jag gör lätt det när jag funderar. Trött var jag också och svettig. Jag vill gärna klara just den svängen under timman. Nästa hemma, hade säkert min buttra min blivit rent av sur. Då kommer en kille på cykel mot mig på cykelvägen. Han lutar sig åt sidan mot mig, som om han lutade huvudet ut genom vindrutan på en bil. Han saktar ner farten lite och genom en bred glad mun hör jag ett "heeej!"

Jag svarar självklart med ett hej, tillbaka och min första reaktion var att han tagit fel på person.
Men det "hejet" följer mig idag och får mig att le.
Imorgon ska jag ge det "hejet" till någon annan.

Vaknade som vanligt vid sex snåret men lyckades somna om!!
Det måste vara ett positivt tecken.

Väntade med morgonprommisen tills trettonåringen vaknat. Det blev ingen motionsrunda idag utan vi tog en härlig stilla tur längs stranden. Tanka, tanka, tanka energi.

Sen har jag färgat i lite blonda slingor i trettonåringens hår. Det som blev över hamnade i mitt. Ett tappert försök att dölja en grå dassig utväxt. Mitt vanliga (vanliga?) hår och hårfärg, alltså det jag brukar färga med, bleks så fort i solen. Därför tycker jag att det är så tråkigt att göra mig mörkare.
Men vad tror ni hände?
Jo, den grå utväxten blev vit. Jättefint! Skojar bara!
Det ser hemskt ut och nu får jag i stället stå ut med uppsatt hår.
Tänk att jag aldrig lär mig.

Vad ska jag göra idag?
Hm, bekänner att jag måste sätta mig vid skrivbordet. Ledig? Jadå, men egen företagare!
Jag ska bara.....pompompom!

Bjuder på nyponrosor idag. Vackra och varierande.
Lyser solen på er också idag? Ni är väl inte så dumma som jag och jobbar inomhus då?

Så har jag då jobbat sista dagen. Hej och hå! Ska jag semestra från allt "hunderi nu", frågar en kund.

Haha! Nej, inte en chans. Hur skulle jag överleva det? Nu sadlar jag om till "agilitymorsa". Vad gör en sådan?

Jo, först betalar hon. Sen kör hon bil och sätter upp tält. Sen rastar hon hundar, bär stolar, dricker kaffe och till sist blir hon så nervös när dottern ska springa sitt race. Ofta kan hon inte hålla tyst och skriker så där som en mamma inte ska göra. "Håll i!!!" "Kör" och "spring!"

Vad ska ni göra på semestern?

Jag och trettonåringen tog oss en kvällstur förbi en damm. Lyckan var fullständig när Nike kastade sig i vattnet. Benji däremot var mer tveksam. Han tyckte att det blev väldigt djupt på en gång. Men tillslut kom han också i. Gamla Puma lämnade vi hemma. Han är i alla fall en lika stor badkruka som sin matte.

Jag har två dagar kvar att jobba, sen semester. Nja, jag ska jobba en halvdag nästa vecka, men den räknar jag inte.

Jag ska börja semestern med att träffa min "bästis". Hon kommer hit tidigt på lördag morgon och stannar över helgen tillsammans med sin familj. Det betyder en massa hysteriska skratt, grillad mat och god dricka. Hoppas det blir fint väder också.
Det är exakt 30 år sen som hon flyttade ifrån mej upp till "fastlandet". I alla år har vi hållit kontakt och det känns inte som om något förändrats. Skillnaden är väl att vi numera håller sams hela tiden. Det gjorde vi inte när vi var mindre.

Har ni någon barndomsbästis som ni ännu kan dela allt med?

Ett möte på en skogsstig och dem mötande frågar mej, hur har din sommar varit?
VARIT??
Jag är ju mitt uppe i den, eller håller den redan på att rinna ut mellan mina fingrar så som tiden ofta gör?

Ska vi göra något?
Kan vi göra något?
Du!
Något!
Du?