Pernilla och Puma

Nu sticker vi på semester. Önskar alla en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!


Vi far till Åre och firar julen där.

Idag har jag varit på besök hos en god vän. När jag öppnade dörren möttes jag av en bränd doft. När jag frågade dottern i huset sa hon att "mamma har bakat svarta Labradorer". Senare fick jag förklaringen. Hon har nämligen samma fina pepparkaksform som jag själv fick för några veckor sen. Hon hade förvandlat bruna pepparkakshundarna till svarta Labradorer medan vi själva inte var så nöjda med formen när vi bakade. Vi förvandlade dem självklart till Springer Spaniels.


Först satte vi öron på dem. Tioåringen satte tomteluva på några. Men jag var inte riktigt nöjd med extriören av hunden. Den såg ut som en Golden med Schäferrygg. Halsen var också alldeles för obefintlig.

Jag böjde till formen lite så att hunden fick lite hals. Skar med kniv så att svansen blev mer korrekt och rygglinjen lika så. Vad tycks?

Jag fick ett kort, som jag visade Er för några dagar sen.


Lilla Nike tog rådet på fullt allvar och försökt lukta på en av invigningsblommorna. Inte blomma i den bemärkelse att den luktar just blommor, men han ser ut att tycka den lukta okej.



 
Den här kruka står just nu och pryder vid Klipp & Klapps dörr.

Ett hus, en vedbod och tre hundkojor blev det. Staketet rasade samman och jag orkade inte göra ett nytt. Hundarna jäste i ugnen och liknar mest tjocka katter eller kanske det tre grisarna. De får bo i hundkojorna en då.

Det senast halvåret har mina framsteg gått stadigt framåt. Jag pratar om mig själv och mitt arbete med att komma tillbaka som en hel och stark människa. Ni som hängt med här på bloggen vet ju att jag hade det jobbigt för en tid sen.
Nu har jag kommit tillbaka och startat mitt efterlängtade företag. Jag vet vad jag vill och jag tror att jag har läget under kontroll.
Det som då återstår är den aktiva biten med Puma. Vi tränar tillsammans med en labbekompis och nu äntligen kände jag mig så stark så jag anmälde mig till ett lydnadsprov. Det gick av stapeln i söndags.

Det jobbigaste är att komma tillbaka till klubben. Kanske har jag dåligt samvete för att jag lämnade allt, pang, så där bara. Jag vet faktiskt inte, men jag har funderat mycket. Att träffa alla människor där på klubben är också jobbigt. Alla hälsar mig hjärtligt tillbaka och tycker det är roligt och jag tycker det är roligt att träffa dem. Ändå är det jobbigt. Kanske för att jag träffar alla på en gång? Det gör mig stressad. Jag ska prata, lyssna, skratta och .......ja, det är det jag inte klara riktig än.

Under provet höll jag mig lite för mig själv. Satte mig en bit ifrån och drack mitt egna medhavda kaffe. De flesta vet och accepterar att jag är lite off. Jag har ju varit en som allra minst varit "off" så det känns ändå lite konstigt.

Hur gick provet då?
Ja, bra! Jag är så nöjd med min egen insats. Jag kunde lyssna på tävlingsledaren, hålla mig lugn och gå på en och samma gång. Det är stora framseg för en Pernilla som har varit sönderstressad. Alltså har jag läkt ihop en hel del.

Vi, jag och Puma är dock lite ringrostiga. Det måste vara tre år sen vi tävlade sist, tror jag.  Moment som han normalt är bäst på strulade en del. Jag skrattade åt det och gick vidare. Vi fick fullträff på moment vi haft lite jobbigt med och moment som vi nu trodde "satt", funkade inte alls.
Totalt räckte det till ett andra pris. Jag är ändå nöjd för poängen var så fina, förutom den rackarns nollan. Vad gör det, när matte ändå är så nöjd och glad?

Nu har jag blivit taggad och i vår är vi tillbaka på banan igen.

Klipp & Klapp hade invigning förra helgen. Jag fick massor av blommor och lyckönskningar. Själv myste jag runt hela eftermiddagen och bara njöt av alla snälla vänner och av glögg.

Här kommer några urval som nu pryder mitt hundtrim.

Jag gillar Amaryllis och jag ser fram emot att den här ska slå ut. Bakom knopparna finns en murgröna. Murgröna heter "Rindi" på Gotländska och hundarna vi har är från Kennel Rindi.

Min träningskompis har förstått att jag kommer att andvända rött som accentfärg i trimmet och fick därför fina presenter i rött.  


Mer blommor, vackra blommor, stora blommor och fina blommor.


Hundar såklart! Vår granne har just en Eng Bulldog som den här vindrickaren. Hoppas att inte lilla Moses gör som den här.

Många har följt mig de sista åren och har sett mig kämpa mig upp till ytan. Kloka ord ska jag spara och komma ihåg.


Tillslut var festen slut och trimmet tomt.

Dagens blogg vill jag tillägna familjen Ahlström. I veckan som varit har de har mist sin lilla Chaplin, en av våra egna killars kullbror. Så grymt och så hårt. En liten kille som bara blev åtta månader gammal och precis hade påbörjat sitt hundliv.

Lilla killen, sov gott!

Chaplin som här på kortet är fem veckor gammal.

Jag fick en alldeles underbar invigning i lördags. Nu är Klipp & Klapp invigt ordentligt och med alla dessa lyckönskningar måtte det hela gå bra. Jag var så trött och glad i lördagskväll när allt lugnat ner sej. Trimmet var så mysigt och fint och nu praktar det med massor av lyckönskningsblommor. Jag ska visa senare men just nu har jag inte tid att sitta här. En kund kommer om en stund så nu får jag ägna tiden åt en härlig Pudel.
Är så glad och lycklig just nu!
Tack snälla Ni för alla lyckönskningar här i bloggen.

I går morse var det fruset. Det är vid sådana tillfällen som sanningen går upp för en. Sommaren är slut! Det är is på vattnet och frost på de vissna löven på marken.



Om drygt tre veckor är det julafton. (Drygt? Det är exakt tre veckor. Försöker nog lura mig själv.)

Vi ska resa bort över jul. Vi behöver ledigt och få komma ifrån. Det blev ju ingen sommarsemester för vår del. Eller semester och semester, men när man tillbringar vecka efter vecka på sjukhuset vill man inte kalla det semester. Vi har bestämt att vi ska fira en vit jul och har därför hyrt stuga i Norr. Ska bli roligt och skönt. Hundar, ungar, svärmor och svärfar inpackade i bil och sen iväg. Det kommer nog bli ett äventyr, för ingen av oss är någon atlet i skidbacken eller skidspåret. Ähh, man lär sig väl! Har man inte åkt tidigare så är det väl dags nu?

Benji är med husse på jobbet och här hemma jobbar matte (stormatte) vid skrivbordet. Då passar de andra killarna på att vila lite.


Med tre hanhundar i huset är det otroligt skönt att se hur goda vänner de är.