Semester
Det har snart gått ett år sedan mitt företag Klipp & Klapp slog upp portarna. Helt otroligt vad det året gått fort! Jag startade upp lite försiktigt till att börja med och har sakta men säkert utökat min egen arbetstid i takt med att jag orkat och klarat av stressen. Ni som hängt med mig, vet ju hur skör jag varit. I somras höll jag på att ta mig vatten över huvudet. Familjen grälade lite på mig och jag fick skärpa mig ordentligt. Det är lätt att ta på sig mer jobb än vad man klarar. JÄTTE svårt att säga nej. Jag blir mycket hedrad och glad utav att vara efterfrågad och då är det inte lätt att låta bli att vända ut och in på sig själv för att vara till lags. Sådan är jag!
Men det har blivit bättre och jag har sakta ökat min kapacitet och jobbar nu nästan som en vanlig frisk en. Ändå är det fullbokat i min kalender och hjälp vad roligt det är! För ett år sen spekulerade jag i om jag eventuellt skulle försöka få tag på ett deltidsjobb att kombinera trimmet med. Ha, så jag bedrog mig. Det finns inte en chans att hinna med ett deltidsjobb.
Men semester måste jag hinna med! Nu stänger jag, drar till värmen med familjen och är tillbaka i november.
Tjingeling så länge!
Saknar den egna tiden
När det finns tid över är det så mycket annat som måste göras. Nu när jag jobbar mera är jag också otroligt trött och orkar inte ta mig iväg på extra prommisar av det slaget som jag gjorde då jag var sjukskriven. Men det kommer nog en dag då jag är så pass kurrant att jag orkar både och.
Vinden vände
Två unghundar och en Junior handler skulle in i ringen och väl på plats blev det jätte trevligt. Det är som vanligt bra stämning runt ringen och en massa trevligt folk.
Hur gick det då?
Båda våra killar fick Hp och Benji tog hem segern mot syrran Isa som blev BIM. I väntan på gruppfinalen fick jag glädjas åt elvaåringen som tog hem segern i Junior Handling. Det är en tävling där domaren bedömer Juniorer, hur de på bästa sett visar upp sin hund. Domaren, Marie Nylander satte höstens juniorer på prov och min alldeles egen elvaåring tog hem segern tillsammans med sin alldeles egen lilla Nike.
Den segern ger henne en plats att tävla om att bli Gotlands bästa Junior handler, en galaföreställning som går av stapel i februari.
Tror Ni mamma är glad?
Det är bara förnamnet. Men det kommer mera!
Domaren Susanna Holmberg tog ut Benji som vinnare även i gruppfinalen och vi slutade slutligen som BIS-3 där Susanna och Marie Nylander dömde tillsammans. Totalt trea av hela 51 representerade raser. Inte illa med tanke på att Benji bara är 17 månader. Tack snälla U-B för våran halva i denna härliga hund.
Hp= Hederspris
BIM= Bäst i motsatt kön
BIS= Bäst in show
Konsten att vända sig
Lite knepigt med armen men efter ett tag får hon loss den.
Sen tillbaka till ryggläge igen.
Ska det vara motvind nu?
Det känns som om jag kämpar i motvind. Det krånglar till sig överallt och inget vill som jag. Ibland känns det som om man vore dömd att få känna på motgångar. Kan det vara så?
På lördag är det Gotlands Kennelklubbs årliga inoff höstutställning. Jag har anmält våra tre killar och elvaåringen ska också vara med på Juniorhandling. Vad händer? Jo, Puma hoppade i söndags ur bilen och är sten halt! Vad hände? Ingen aning men ont har han. Han linkar fram i sakta skritt och blir sakta bättre och bättre men inte kommer han att vara bra till på lördag inte.
Födelsedagar och uppträdande hopar sig tillsammans med alla andra aktiviteter samtidigt. Varför ska allt ske på en och samma gång, samma dag och nästan samma tid? Dessutom har jag så full upp i veckorna att jag inte orkar ägna söndagar åt att sitta i KYRKAN och lyssna på sång, även om det är vackert så det gör ont i mig. Jag är ju nästan tillbaka i ett normalt arbetsliv och vill bara ta det lugnt på helgerna. Nästa utmaning är att få elvaåringen att förstå att hon inte kan vara på flera ställen samtidigt. Dansen slutar kl 14.00 på söndag. Uppträdandet i kyrkan börjar kl 14.00 några mil ifrån dansskolan. Vill hon dansa? Svar JA. Då väljer hon bort kyrkan? Svar Nej! Ja ha?
Då bestämmer jag att det inte blir någon kyrka (Yes!!).
- Men guuu va dum du är.
Nej, inte dum, bara otroligt lättad över att slippa ägna min söndag eftermiddag i kyrkan.
Elvaåringen meddelar att detta inte är slutdiskuterat.
Det börjar bli kallt ute. Ordentligt kallt ute. Självklart startar inte vår luftvärmepump. Maken tittade trött på den blinkande röda lampan, slog av pumpen med en djup suck, slängde en blick över axeln på apparaten och gick sedan och lade sig utan ett ord. Jag tror jag gör samma sak. I sovrummet finns ett element så vi slipper i alla fall att frysa.
Vad är viktigast, hundar eller födelsedag?
Det är intrycken och rörelse som gör mig helt uttömd. Massor av människor som pratar till höger och vänster, hundar som ska in och ut. En som fått lugnande för att röntgas, en som ligger på röntgenbordet och en som vaknar. Blanketter som ska fyllas i och sen vill jag ju hinna svara och prata med alla som frågar om ditt och datt. En då känner jag att jag inte hunnit med alla.
Min kära vän U-B, uppfödare till alla hundar vi haft och har, har ofta sagt precis så som jag nyss beskrev och jag förstår henne. Man vill vara alla till lags och ha kontroll på läget. Det är just det, att ha kontroll på läget som blir det jobbiga. Både hon och jag är kontrollmänniskor och det jobbigaste är att INTE ha kontroll.
Tänk att det ska vara så svårt att släppa greppet.
MEN idag blir det middag och tårta med familjen. Hipp Hipp Hurra!
