Datadoktorn
Nu har datadoktorna varit här. Min kära burk fick en upprensning i kanalerna men prognosen lyder tyvärr inte så bra. "Den klarar sig nog ett tag, nu". En snabb hälsoinjektion för datorer i väntan på döden. Suck! Eller i väntan på en ungdomligare burk.
Jag tycker inte min burk är så gammal men i datavärlden är den visst uråldring. Sådant är livet för en burk. Enligt datadoktorn går den på övertid och det är bra gjort, sa han. Jag trodde den var fem år och det är alltså mycket över tiden. När jag kontrollerade ordentligt visade det sig att den faktiskt är sex år! Alltså bör jag hurra för åldringen.
Min pensionär får nu se sitt aktiva liv bli bortbytt mot ett nytt. Men i väntan på ungdomens intåg får den se till att häng i ett litet tag till, där med basta!
Datorn vill inte självläka
Har suttit med på agility träning med elvaåringen och Nike hela dagen. Har, om jag ska erkänna, inte gjort så mycket. Varit godis automat vid några tillfällen annars har jag pratat med trevligt folk på kursen och höjt något hinder mellan varven. Ändå är jag helt slut. Tänk att frisk luft kan få luften att gå ur en. Borde vara tvärtom. Att man får mer luft i sig och flyger lättare.
Här är en som är lika trött, nej, han är tröttare än jag. Två dagars agility träning tar på krafterna.
Ting som SKA fungera
När bilen går sönder lämnar jag snällt över till maken. Han muttrar, svär och i värsta fall hamnar bilen på verkstad om han själv inte orkar eller kan fixa felet. Behändigt!
Men med datorn är det värre. Maken struntar fullkomligt i om den fungerar eller inte. Det är knappt han kan sätta på en dator och än mindre kan han stänga av den. Han trycker nämligen på knappen där man sätter på datorn och dräper på det sättet ner maskinen. Skulle jag fälla en kommentar så får jag svaret att den "stänger ju ner sig?!" Ja, det är sant men kanske inte på bästa sättet.
Nu är det i alla fall så att min kompis, datorn har blivit lite krasslig. Han har drabbats av en "oändlig loop" och mår inte så bra i grafikkortet. Hm, vad göra? Jag har provat med än det ena och än det andra men inget har tyckts hjälpa, tills i går kväll.
Jag laddade hem ett detektiv program som meddelade mig att grafikkortet har 28 fel. KUL!!
Jag orkade inte försöka mig på att laga de 28 felen utan återvände till Windows sida för att leta efter andra drivrutiner att ladda hem. Jag hittade någon uppdatering som jag tycktes behöva, men tydligen inte var nödvändig, eller något???
Det är så det är, kan inte men försöker en då.
MEN, idag startade burken och här sitter jag och skriver. Tur jag inte försöker laga bilen på samma sätt. Testa lite här och lite där. Eller det är kanske det jag ska göra? Fyller på lite olja här och lite luft där. Skulle inte tro det, skulle i alla fall inte våga köra bilen sen. Nu är frågan hur länge datorn vill vara med? Får nog göra som maken, ta den till verkstad.
Vackert!
Det är så vackert och underbart ute just nu.
Det gäller att hinna njuta.
Tur att man kan föreviga med kameran.
Hundfritt? Nähe inte en chans!
Mina fredagar brukar sluta med ett halvt urdrucket vinglas på soffbordet och en sovande Pernilla i soffan klockan 21, ungefär. Något att se fram emot? Kanske skulle jag hoppa över det där rödvinet till maten?
Den här helgen är en "hundfri" helg. Ha ha, eller hur? Med tre hundar i flocken är man inte hundfri men det finns inga hundaktiviteter på dagordningen. Skönt! Det har varit lite för mycket av den varar ett tag nu och jag ser fram emot att någon annan i familjen tar hand om promenaderna så att jag kan få sticka huvudet i växhuset. Mys! Det behöver rengöras och bytas jord. Sen hade jag tänkt att några tomatplantor ska få flytta in. Plantorna står och väntar i uterummet tillsammans med årets nykomling. En Nätmelons planta som jag inköpt. Kul att prova på något nytt. Någon som odlat melon och kan ge mig råd?
Nikes och Elvaåringens helg!
Nu var det elvaåringen och Nikes tur att glänsa. De vann över mig och Benj och fick sen tävla om mig och Puma och vann även där. En stot lite tjej fick gå in i ringen igen i gruppfinal, där det var större motstånd men även där vann de. Wow så stolt jag var utanför ringmarkeringen och nu började jag bli lite nervös också. Men i BIS-finalen tog färden slut. Tre hundar fick dela på priserna och där ibland var inte grupp 8 med, tyvärr.
För mej räckte det mycket väl med att Nike blev BIR och BIG men elvaåringen var ändå lite besviken. Så nära och sen inte få smaka. Men så är det. Man måste också lära sig ta motgångar, även om man inte är så gammal.
Elvaåringen och Nike, Rindi´s Highland Hope And Glory i utställnings ringen.
Tänja sakta och försiktigt
Jag jobbar mycket nu, nästa som en vanlig en! Jag har bokningar i trimmet så det räcker och blir över och jag skulle, om jag ville och orkade, jobba mycket mer. Men jag är en klok Pernilla och tar inte på mig mer än jag orkar (tror jag).
Det är nu tre och ett halvt år sen jag brakade ihop. Tänk vilken otrolig tid det kan ta att komma tillbaka. Eller så kommer man aldrig tillbaka. Jag kanske har nått min totala kapacitet?
Jag är i alla fall otroligt stolt över mig själv att jag nu orkar så mycket som jag gör. Vad blir då drabbat? Det är vänner och städning som blir drabbade. Jag orkar inte mer än att koncentrera mig på att jobba mig upp. Det blev en konstig mening men jag tror att Ni förstår. Kraften går åt till att tänja, försiktigt och sakta på gränsen. Att sen vara social är jobbigt. Mina vänner vet och förstår. Värre är det med dammrottorna. De förstår inte och dansar så ivrigt över golvet.
Vilken helg!!
Det har varit strålande sol och försommarvärme. Det har också varit utställningshelg och dansskolans avslutning med stora föreställningar på Wisby Strand. Tonåringen har dansat med sina barndansare och lilla H fick vara med på scenen. Dansdebut som 1-åring för ett fullsatt Wisby Strand i två föreställningar, är inte dåligt, minsann. Lilla H:s pappa kunde i sista stund inte ta hand om dottern under lördagen så det var bara för tonåringen att ta med Lilla H som för övrigt gjorde succé tillsammans med de andra barnen. Mormor var ju på hundutställning och Farmor jobbade. Som tur är tycker Visby dansskola att det är helt okej att Lilla H är med. Elvaåringen är ju med och assisterar i tonåringens barndans så med assistanshjälp var det inga problem.
Men innan dansuppvisning hann jag alltså med att visa Benji och Puma på SSRK-Gotlands utställning. Benji fick CK med Reserv Cert och Puma glädjande matte med att vara "Excellent" och placera sig som 3:a.
Sol, värme, hundar och dansande barn tar på krafterna. När jag sett elvaåringen dansa disco och alla fått sina "tack för året blommor" var jag rejält trött. Men det är bara utställningshelg två gånger om året här på Gotland, så det är bara att bita ihop och ta nya tag. Självklart stod vi TippTopp inför en ny utställningsdag i morse.
Idag var elvaåringen också med, med sin Nike. Alla våra tre hundar fick "Excellent" i bedömning. Benji knep även idag ett CK till min stora glädje.
Helgen har varit glädjande på många sett men mycket tung på andra.
Hon saknas, HON, vår kära vän och Kennelmamma. Hela gänget är där utom.......
Vi har gråtit och skrattat. Allt, har hon ju lärt oss och hela tiden blir vi påminda om hur det varit men aldrig mer kommer att bli. Tänk vad glad och stolt hon hade varit över sin Benji den här helgen, eller blickar hon ner på oss och vet? För mej gör det väldigt ont att inte få berätta även om jag tror att hon nog i alla fall vet och vakar över vårt utställningstält.
