Pernilla och Puma

Det blev i alla fall ingen snö över Påsken, som tidningen lovade. Men det har varit kallt. Jättekallt. Så de små stunder som solen tittat fram har jag försökt att fånga.
I söndags klarnade det plötsligt upp på eftermiddagen och familjen passade på att ta en tur med hundarna i Visby.
Tur jag hade mössa! Hua så snålt det blåste.
Men på kort är det vackert.

Finns det något ämne som är mer omskrivet här i bloggvärlden just nu, som den saknade våren?
Just nu snöar det här som värsta julafton. Inte så mysigt i Mars, kan jag tycka.
Vi har ju nästintill haft barmark här ett tag, även om det varit väldigt kallt, så jag förstår verkligen inte varför det skulle komma en massa snö?

Hör och häpnad, det har varit så kallt så Vintergäcken har frusit av. Jag skojar inte! De är tvärdöda. Jag kan ju inte ta någon bild på dem idag för nu är de döda blommorna också begravda, under ett djupt täcke med snö.

Trettonåringen och Nikes agilityhinder står återigen i snö, fastfrusna.
Men till det goda hör också att jag trots snöskottning har klippt gräset.
Snart ska någon liten kyckling få flytta ut och ha picknick i gröngräset. I alla fall någon som kan få lite vårkänslor.

Om en vecka är det påsk!!

Igår, lördag, tog trettonåringen med sig sin"brakamera" för att fota mig och hundarna. Behöver nya bilder till "klippklapp.bloggen".

Vi styrde färden mot Tofta strand. Jag vet att det finns stora, hela snår med tidiga Videkissar där.
Jag hade som vanligt bara mobilen med och försökte fota med den. Den vägrade dock att fokusera på det jag ville att den skulle fokusera på. Sen hade jag tre otåliga hundar i koppel runt handleden också som inte gjorde det lättare för mej.

Men trettonåringen lyckades få till några bra kort på mig och killarna som ska få pryda headern HÄR så småningom.

Visst är det helt fantastiska kissar?

Det är kallt men det gör inget.
Det är soligt och torrt, fruset i skogen. Promenaden i morse var en fröjd.

Hoppas ni alla får en underbar lördag.

Det var svårt att inte dra upp mobilen för att dokumentera kvällens himmel.
Jag motstod inte så här kommer som vanligt, mobila bilder.

Det var en fantastisk söndag som andades VÅR!
Men när jag och trettonåringen begav oss iväg på en stadspromenad på eftermiddagen, insåg vi att det ännu är vinter.
Brr va kallt det var!

Det blev vinter på riktigt, igen. Det snöar och det snöar.
Hur ser det ut hos er idag?

En promenad längs havet kan ge mer än man tror.
För mej symboliserar havet frihet, styrka, vilja och skönhet.

Trappan har nu fått grundfärg på sig. Ett, lager! Det luktar, minst sagt, väldigt mycket.
Jag och trettonåringen tog oss lite frisk luft sent på eftermiddagen. Vi tog oss till fallet på Fridhem.
Visst är det läckert med is?
Mobilbilder är det, men håll till godo.

Det är den första februari.
Dagen började med en härlig klar och hög luft som liksom andades "fint väder".
Mycket riktigt!
När jag kommit en bit på morgonpromenaden, började det ljusna och en en fantastisk himmel visade sig.
Jag hade mobilen i fickan och dokumenterade det hela.

Det var som om Per Gessle gick bakom mig och sjöng " då kommer alla känslorna på en och samma gång".
Massor av glada vårkänslor sprudlade upp ur mitt inre ide.
Jag drog återigen upp mobilen och tog några fler bilder. Bara för att det är vackert! Hoppas ni också kan se det vackra?
Sen hörde jag Alice Tegnér sjunga "sov du lilla videung, än så är det vinter".

Nåja, känslan kan ingen ta ifrån mej och solen skiner än, fast det är flera timmar sen jag gick morgonturen.

Man skulle räkna fåglar.....
Nu är jag så där dåligt påläst igen. Skäms!
Det finns, fanns i alla fall inga fåglar vid vårt fågelbord. Man måste nämligen mata dem, lägga ut frön och så, om man vill att de ska komma och hälsa på.

Nu ska det bli plusgrader och regna i veckan som kommer. Därför passar jag på att visa några fler isbilder från dagens promenad.
De är tagna med mobilen och därefter i kvalité.

Kan berätta att agilityn gick bra. Dotter och hund är nöjda och glada efter att flyttat upp sig lite i Cuplistan. De ligger just nu på 3:e plats.
Mamma frös bara lite men jag klagar inte. Det är ju så roligt!

När jag gav mig iväg på morgonturen med hundarna så det väldigt mörkt ut. Grått, grått, grått och jag tänkte att det nog blir en sådan där dag när det inte blir riktigt ljust.
Men 45 minuter senare, när jag var på väg hem, såg jag plötsligt en stor gul lampa tändas borta över en gård.

Visby kallas för rosornas stad och den gör verkligen skäl för det.
Gick en sväng på innerstadens gator idag när jag fördrev en stund i väntan på trettonåringen.
Visst blommar rosorna!

https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/369451/images/2012/pic_50a7bbffe087c368c3b6d30b.jpg" class="image">

I förrgår, eller var det igår? Dagarna går så fort så jag minns inte. Men en av dagarna, så tog jag några bilder på morgon promenaden. När jag kom hem fick jag se vad jag tagit för bild. Ibland är inte motivet det man tror.

Ser ni vad jag menar?
Jag tog kort på löv som samlats i en bäck men ser något annat när jag sen tittade på den hemma.
Ser ni?

Helt plötsligt är det vitt i luften utanför fönstret. Men hjälp! Inte redan, inte i oktober!

En finkänslig en hade nog kallat det hagel, men jag kallar det snö. Små vita korn som snabbt förvandlades till vätska på marken. Jag hann få med några på kort med mobilkameran.

Plockar lite i trädgården idag. Det är fuktigt och dimman ligger tät över fälten/golfbanan längre bort. Men det är milt och skönt.

Minns ni den rosablommande jordgubbe vi köpte i våras? Den har gett oss gubbar hela sommaren och blommar än. Inte klokt ju?

Frågan är om den klarar av att ladda om till nästa år?
Tänkte ställa in den i växthuset under vintern för vi har den ju i kruka. Ska bli spännande att se fortsättningen.

Sakta, sakta stiger solen upp över trädtopparna på andra sidan vägen. De har avverkat lite träd där så nu ser jag solens uppgång. Innan var det en kompakt skog och inte förrän senare på förmiddagen tittade solens strålar ner på mej.

Det ser ut att bli en fin höstdag. Hoppas ni också får en bra och fin fredag.

Har ni haft en lika härlig höstdag som jag?