Det blir bättre och bättre under dagen!
Gråter en skvätt på jobbet och sen kommer huvudvärken. Jag tror att mina arbetskamrater vet och förstår. Jag får ofta en klapp på axeln och det värmer mycket. Idag sa C till mej, att hon tyckte jag var duktig som tog mig till jobbet varje dag. De orden sa mig, att de förstår hur jobbigt jag har det.
Det skulle vara något möte men jag gick därifrån innan det börjat. Jätte mycket folk var det och allt bara börjar gå runt i huvudet på mig. Jag utsätter mig inte för det, utan lämnar det hela. Jag skulle ändå inte fatta vad de sa, även om jag stannat.
Väl hemma svirrar jag om till "skitkläder" och slipar lite på den nyspacklade väggen i det blivande trimmet. Det är terapi! Radion skvalar och mina tankar vandrar. Efter en timma är jag smutsig och nöjd, äter mat och sen är det Pumas tur. Men leverpastejtuben i fickan och klickern i den andra, åker jag upp till klubben. Det är tomt och lugn där på dagarna och vi tränar en halvtimma ostörda och det går BRA. Hem igen och .........nu kommer det!!!! Jag planerar att vila en timma. Ställer larm på mobilen och somnar i sängen som en stock.
Nu är jag en ny människa och ska hämta min åttaåring på fritids. Har bestämt mig att jag måste disciplinera mig och planera min vila varje dag.
Det är jätteviktigt att vila en stund på dagen, det borde nog alla göra...men ganska omöjligt tyvärr. Men vi som kan-SKA för allas trevnad!!
Läste om ditt julpynt, helt normalt men...en kartong...Birgitta, vad är det för fel?? Vi normala människor har minst 3 kartonger, det räcker nog inte och då får inte de stora tomtarna och halmbocken plats. Vi skulle behöva gå med dig på lite jul/tomte shoping, det hör jag...hur ska vi hinna. Jag har köpt en ny adventsstjärna idag och det gjorde mig mycket piggare! Det är bra med lite shoping för kropp och själ.
Jag tror åttaåringen förstår en hel del, bara man gör som du gör och tar sig tid och försöker förklara och prata med dem. Och som sagt, det gör du ju. Sedan kanske huvudet hängde just då när du lämnade henne för att hon tänkte på det och så, men att det går att lämna det bakom sig för att hon faktiskt på något sätt förstår. Du har kloka barn (om inte jämt så ofta) och så länge ni försöker ha en öppen kommunikation kring det hela så tror jag ni kommer långt. *kram*
Vad du börjar att bli duktig på att organisera dig. Bra jobbat gumman, fortsätt så!!
Terapi att slipa spackel....tur att du känner så, själv blir jag heltokig när jag ska göra det. Har äntligen tapetserat klart ett rum och när jag ser tillbaka så var jag "smått" galen när jag slipade spacklet.
Va rädd om dig gumman o vi kanske springer på varandra på klubben
Kramar
