Pernilla och Puma

I tisdags förra veckan åkte vi iväg hemifrån med husbilen och stannade ute två nätter. I torsdags fick vi bege oss hem då jag hade en läkartid men vi packade snabbt in nya förnödenheter i bilen och några timmar senare lämnade vi fästningen igen.
"Va, ska Ni åka igen?" frågade tonåringen med tappad haka.
"Japp," sa vi och åkte.

Vi beslöt att stanna på en mysig campingplats på södra Gotland där det dessutom var lite festligheter på lördagen. Vi inriktade oss därför att stanna två nätter där.
Tonåringens sms blev fler och tätare. När jag frågade om hon saknade oss, så bekände hon att hon faktiskt gjorde det.

På lördags eftermiddagen kom ett sms som lät desperat. Tonåringen hade fått reda på att hon inte behövde jobba på söndagen. Hon ville naturligtvis med sin pojkvän, som skulle lyssna på det coverband som skulle spela just på vår camping.
Problemet var att pojkvännens bil var full då det inte var planerat att hon skulle med.
Vi föreslog att hon skulle ta bussen ut och sova hos oss. Då fick hon i alla fall träffa honom på kvällen. Hon kollade busstidstabellen och kastade sig i duschen. Sen upptäcker hon att bussen inte går ända fram. Just den här turen viker av på halva vägen åt ett annat håll. Tur hon inte han hoppa på den.

Vi har tagit ett glas vin till maten och pojkvännen har inte heller någon möjlighet att hämta henne.

När hon ringer oss hör vi hur desperat hon är. Pappa säger "du har ju moppen".
Gissa vad hon gör? Ja, hon sätter sig på sin moppe och kör. Det är långt. Pojkvännen tror inte hon är klok någonstans (och han har ju rätt) men kör gör hon.
När hon kommer fram till oss efter en timma (jag vet att den går mer än 45 km/h) skakar hela ungen. Först tror jag att det är spänningen efter den långa färden men jag inser snart att det är brist på mat. Hon äter och äter.

Min första tanke när jag fick veta att hon var påväg, var att hon verkligen är kär. Men nu undrar jag om det inte var mammas mat som fick henne att komma. (Kan jag ju inbilla mig).

Vi var jätteglada över att hon kom och kvällen blev lyckad. Hon träffade pojkvännen och när han åkt hem satt vi och pratade, tjejer i mellan fram tills solen gick upp. Nästa dag åt hon snabbt frukost (klockan 12.30) och åkte hela vägen hem igen. Då var hon inte längre hungrig.