Pernilla och Puma

Mitt liv på väg tillbaka från stress och utbrändhet. Mitt liv med min familj och våra tre underbara hundar.

Ett hästminne

Från det att jag var åtta år upp till tjugoårsåldern, stavades min fritid H Ä S T. Julen i stallet var extra mysig då vi högg en liten julgran som vi fick ha i ett hörn i stallet. Jag hade min foderhäst inhyrd hos min allra bästa bästis H och vi har många år firat jul och öppnat julklappar ihop med våra hästar. på Julaftons morgon hängde vi upp äpplen och runda knäckebröd skivor över boxarna sen red vi runt i grannskapet med tomteluvor som vi trängde över ridhjälmarna. Härliga minnen som man nästan får tårar i ögonen av.



Lucia har jag också firat till häst. Vi lånade byxor av en mamma som jobbade inom vården. Stora och vita, sen krängde vi lucialinnena över jackorna och så förmodligen ut som uppblåsta snögubbar med glitter i håret. Hästarna försökte förbrilt få av sig glittret som vi bundit runt öronen. Det puttade säkert och nu i efterhand tycker jag att vi var riktiga marodörer. Stackars lilla Gilbert. Han hette så det svarta, heta Gotlandsrusset som jag älskade över allt annat i många, många år. Men han klädde bra i silverglitter.


Idag har jag bytt bort hästarna mot hundar. Det är inte så stor skillnad egentligen. Man arbetar och formar ett flockdjur, man lär sig deras egenskaper och språk och fungerar så som en flockledare. Skillnaden är att jag inte kan sitta på Puma, det kan jag ju med en häst.
Jag har haft turen att få prova på akademisk ridning och det för bara några år sen. Då fick jag börja med en lös häst och träna på kroppsspråk för att få hästen att följa mej. Sen så småningom red jag utan några hjälpmedel. Ingen sadel eller träns. Styrde hästen med tryck och smekningar. Helt underbart och skrämmande. Jag har ridit i så många år och upptäckte att jag inte kunde rida. Ingen balans och ingen förståelse. Men jag bättrade mig även om jag bara var och snuddade på den akademiska ridningen.
Idag rider jag inte, nu får det räcka med hundvärden för  min del.

jag va oxå en stalltjej och minns precis som du skriver hur det va i stallet,

jag återupptog ridningen när jag blev äldre å nu brukar jag rida islandshäst några gånger /år,

va fin din hund är,

må så gott

Ja helt plötsligt är det inte lätt att andas man stressar upp sej för inget..tankarna virvlar...men snart så blir det lugnt hoppas jag...minnen till häst har man ,jag har ridit sen jag var 6 år..oj är 37 nu tomteluvor glitter osv...härligt..än i dag pyntar vi i stallet..myser och minns...ha det så bra

Ja helt plötsligt är det inte lätt att andas man stressar upp sej för inget..tankarna virvlar...men snart så blir det lugnt hoppas jag...minnen till häst har man ,jag har ridit sen jag var 6 år..oj är 37 nu tomteluvor glitter osv...härligt..än i dag pyntar vi i stallet..myser och minns...ha det så bra

Fint skrivet om dina minnen från förr, usch så åren går.ler

Ja, jag har ganska samma minnen...har varit helt hästtokig från jag var liten och red tills jag var runt 25. Hade egen häst, tävlade lite. Men det blev så dyrt med hästar...Sen för ett par år sen började jag rida igen hos en gammal ridkompis som fortfarande har häst, men slutade när jag skaffade hunden, för då hann jag inte med...men nog är det speciellt och mysigt med hästar! Kram

Jag red lite, eller ska jag ärligt tillstå att det mer var att åka runt manegen på hästryggen. Hade ingen egen häst, bara ridhusets.Ridhuset hade en elitgrupp som alltid fixade stall och hästar.

Fast det låter så mysigt när du berättar...!!

Vilken vacker bild på Puma!

Har då aldrig varit en häst tjej...men såå jag var avundsjuk på alla som kunde..rida på riktigt... nä skulle jag rida skulle det vara själv och ute på en äng där jag kunde gallopera (utan att ngn såg det) hahamin morbror hade hästar så jag fick rida där på sommaren och då var det jättekul att gallopera med hästarna inte för att jag gjorde ett rätt säkert men hästen följde efter min morbror och hans häst så det var bara att följa med...

KRAMISAR

Det var härligt att läsa om dina minnen:)

Jag har många fina minnen från bondgården i stånga där lärde jag mig rida!!

Ha det fint, kram lena.

Haha, det Luciatåget skulle jag hemskt gärna vilja sett...låter jättefint o lite kul...



Ja det är härligt med hundar, visst är det jobb, men mest kul såklart, kramar

Så vackert det är där Puma sitter, lilla badpojken ler Matte skall ju ha något vackert framför ögonen och då måste det ju bli Puma ler

Ja, detta med hästar har det också varit för min del och det i stora mått. Jag har haft egen häst 2ggr och sprungit i stall sedan barnsben. Gillar mestadel dressyr.



Luciatåg med häst och vagn och facklor gick runt byn där vi bodde, så det är en jättemysig känsla.



Kram till Dig Pernilla och Puma förståss ler

Både hundar och hästar är härliga djur! =)

När jag var livrädd för hästarna till att börja med fick jag ju intala mig gång på gång "De är lika trevliga som min hund, bara så mycket större"!. ;)

Härliga hästminnen har du minsann.