De tre tjejerna och jag

Jag tänkte ta med mig mina tre favorit-tjejer och åka över sjöen. Vart hamnar man då? Ikea........nja.....fast, jo, kanske?

Lunch på Ikea och ett kastrull inköp till tonåringen blir det kanske där, när jag tänker efter, men det är inte därför jag tvingar mina tjejer att åka båt. Vi tänkte ta en tur till Kolmården. Det är i alla fall det som är målet med hela färden. Känner att jag måste hitta på något roligt för stackars tioåringen som har båda sina föräldrar jobbandes hela sommaren. Tonåringen och lilla H sa genast JA, när jag frågade om de ville följa med.

Maken då? Nej, han får vara hemma vid killarna. Det här är en tjej resa.

På vägen upp har vi blivit övertalade att övernatta hos min "bästis". Det är snart ett år sen vi sågs, så det ser jag verkligen fram emot.
Rött eller vitt?, frågade hon när vi äntligen hade svarat "ja" på övernattnings frågan. Sedan fortsatte hon utan att vänta på svar, "för tonåringen kör dagen efter".

Jag ska åka båt för första gången!
Hanna ska ut på sin första resa. Åka båt och se på tigrarna med sin favorit mormor, moster och mamma.

Svettigt, hektiskt och sommar

Efter några hektiska dagar i trimmet blev det äntligen midsommar. Värmen och sommaren verkar också ha kommit, åtminstone de här två dagarna. Varmt har det varit även i trimmet. Hår som yr och svettig panna är ingen rolig kombination men vad gör det? Jag har världens bästa jobb. Det är SÅ roligt! Det roligaste är nog när matte eller husse kommer för att hämta och både hunden och ägaren tjuter att förtjusning.

Nu ska jag inte ödsla min tid vid datorn utan gå ut och njuta av sommaren och solen. Ha det gott så länge och en trevlig fortsättning på midsommaren!


Skrytande mamma

Hon är så duktig den lilla hundägaren och den stolta mamman hon skryter om det (jag erkänner!).

Jag höll själv på med hästar när jag var mindre. Jag tog stalljobbet på fullt allvar och hade svårt att förstå de som endast ville rida hästarna, inte sköta dem. Halva härligheten var ju tiden i stallet med skötsel och fix.



Tioåringen köpte sin egna hund efter hårt prov. Hon fick i flera år visa att hon faktiskt kunde sköta om ett djur. Kaninen "Cocko Chanell" skötte hon och sköter än idag, med bravur.




Nike är mycket präglad på tioåringen. Självklart har vi hjälpts åt att få det på det viset och är glada över resultatet. Nike följer sin matte troget i hälarna när hon är hemma. De väntar ihärdigt på att få börja träna agility på allvar. Nikes kropp måste bli färdigväxt först och stark nog att klara av hårt arbete. Under tiden får han endast vara en fin, ren och vacker hund.....fniss!

Börja innan det tar slut

Helgen började och tog slut. Fort går det!
Måndagen blev likadan. Den började och tog slut.
Nu har nyss tisdagen börjat och jag hoppas att jag hinner uppleva den innan den tar slut.
Sommaren har inte börjat och jag hoppas den HINNER börja innan den tar slut.


Den blomstertid nu kommer......

Jag tycker blomstertiden redan kommit. Det är i alla fall otroligt vackert både i naturen och i trädgårdarna. Kameran lämnar jag tyvärr oftast hemma nu för tiden. Att ha koll på tre hundar och fota på en gång funkar inte för mej. Oftast är det någon av hundarna som ska nosa på objektet eller objektivet när jag är som mest koncentrerad. Ni ska bara veta hur mycket misslyckade bilder det blivit.

I stället letade jag efter en fin försommarbild i fjol årets fotomapp. Då hittade jag den här från i Juni 2009. Benji och Nike tillsammans med tioåringen (då nio). Gissa om de vuxit?




Japp, det har de! Idag är de stora stolta herrar. Fast vi kallar dem fortfarande för "småkillarna".

Känsliga tårar

I morgon slutar tioåringen skolan. Det kommer att sjungas och gråtas. Det är jag som kommer att gråta. Gör det så fort jag hör "Den blomster tid nu kommer". Fattar inte att jag aldrig kan bättra mig? Det växer en känsloklump i bröstet och sen sitter jag där och försöker att hålla mina våta ögon under kontroll. Torkar diskret i ögonvrån tills fingrarna är alldeles blöta. Har jag tur är det väder så att jag kan göra som kändisarna. Dölja mig bakom mörka glas.

I Västerhejde skola sjunger de alltid samma sånger. Årskurs 1 sjunger en viss låt och 2 en annan. På så sett sjunger de aldrig samma sång. Men jag som tillbringar min tolfte avslutning i skolan är ganska trött på sångerna.

"För vi har slutat skolan och skolan den är slut,
sommarlovet börjar om bara nån minut.
Den blomstertid nu kommer, betyder absolut,
att vi har slutat skolan och nu så springer vi ut!"



Våta hundar och gul bil

Känns som om jag blivit en vecko-bloggare. Ska försöka att bättra mig!
Idag vaknade jag av regnet som verkligen öste mer med sådan kraft att jag trodde någon stod med högtryck och spolade taket. Nu har nog all frömjöl spolats bort. Trodde för några dagar sen att någon lackat om bilen som plötsligt blivit gul.
Efter promenaden med hundarna insåg jag att tvätten hänger ute. Ja, ja! En extra sköljning gör väl inget.

Hundarna var lika våta som tvätten men de får torka liggande. Jag tror inte att de skulle uppskatta att jag hängde upp dem på tvättlinan. Har svårt att tro att den skulle hålla för tyngden också, linan alltså. Nu luktar det våt hund i hela huset men det är ju inget ovanligt.

Dagen stavas K O N T O R S A R B E T E! Det är så mycket papper som måste vändas på, så det är bara att sätta igång.


Ett dygn med lilla H

Dagarna rusar iväg. Tyvärr har jag inte prioriterat bloggen i det vackra vädret. Förlåter Ni mej?

Mormor och lilla H.
Mormor och lilla H. Jag har precis kommit hem efter lite träning med Puma, därav klädseln (byxorna) och den trötta hunden.

I torsdags var det den stora studentdagen. Ca 200 studenter, yra av lycka med hattarna käckt på sned, rusade ut från Visbystrand. Stojanden och hejande, vissa med förfriskade leende på läpparna som även satt sig i benen.

Min tonåring var en av studenterna men hon var inte över förfriskad. Jag och lilla H tillbringade dagen tillsammans. Vi följde mamman på behörigt avstånd och stoppade för amningstopp lite här och där. Dagen flöt på bra och när middagen var avklarad på kvällen tillsammans med hela klassen och alla föräldrar, åkte vi hem med lilla H, trötta och belåtna. I frysen hade vi mat som ammats ur och nu skulle vi få klara oss själva. Tonåringen korkade upp och började fira med en flaska champagne.

Många sms blev det under kvällen och natten. Mamman ville självklart veta hur det gick med lilla H. Det går inte riktigt att slappna av när man saknar sin bebis.

En trött mormor fick lämna över guldklimpen på fredag förmiddag och saknade henne med en gång. Två kläm märken på fingrarna var resultatet av det sista dygnet. Det är svårt att fatta att man så snabbt kan glömma hur barnvagnar och bilstolar fungerar. Eller har det ändrats på knappt tio år?

 Lilla H med sin mamma.
En lycklig mamma med sin guldklimp. (Morfar gillar Kizz men det är inte han som köpt tröjan).


RSS 2.0