Gott Nytt år!
Viltspår
Många har frågat så nu berättar jag.
Spåret gick bra, så klart. Jag hade inte trott annat. Puma är en underbar, noggrann spårare och Labbekompisen har näsa som duger och blir över. Han gjorde ett kanonarbete och där kommer det nog inte bli några problem att få honom meriterad. Det är det som är mitt mål och vi hoppas att kunna hjälpa honom och hans matte till att bli godkända på ett prov.
Spåren jag pratar om är Viltspår. Eftersök av skadat vilt, men vi tränar naturligtvis figurerad form. Puma har ett championat sen några år tillbaka och är färdig meriterad när det gäller viltspår. Tyvärr är vi, de flesta, ganska taskiga mot hundarna och slutar att träna när vi nått målet. Men hundarna ser ju ingen skillnad på om det fått en titel i namnet eller inte. De älskar ju att jobba i alla fall så i det här fallet tror jag att det är Puma som är den lyckliga vinnaren, även fast han inte ska gå något prov. 
Gissa vad jag gör?
Verksamhetens överskott är beräknade bruttointäkter för exempelvis försålda varor och utförda arbeten minskade med beräknade kostnader för varuinköp, lokalkostnader och värdeminskning.
Svensk förklaring: Det är det som blir över när allt annat är betalt.
Jag gör en "Preliminär självdeklaration".
Svensk förklaring: Det är det som blir över när allt annat är betalt.
Jag gör en "Preliminär självdeklaration".
Spårardag
Uti skogen ska vi gå
och vi vandrar två och två........
Till Pumas stora glädje ska vi gå spår idag. Vi var nere i skogen under förmiddagen och la spåret och han har vankat av och ann sedan dess. Som ett litet otåligt barn som vänar på något roligt.
Med oss kommer också en "Labbe kompis" som är en nybörjare i spårskogen. Ska bli skojigt att hjälpa dem igång. Jag är övertygad om att det kommer att gå bra.
och vi vandrar två och två........
Till Pumas stora glädje ska vi gå spår idag. Vi var nere i skogen under förmiddagen och la spåret och han har vankat av och ann sedan dess. Som ett litet otåligt barn som vänar på något roligt.
Med oss kommer också en "Labbe kompis" som är en nybörjare i spårskogen. Ska bli skojigt att hjälpa dem igång. Jag är övertygad om att det kommer att gå bra.
Luktsinne utan dess like
Så är julen över för i år. Självklart tänker jag ha den kvar till tjugondag Kunt, innan dess ska den inte ta slut!
Puma fick också julklapp som så alltid. Ett paket med en pipande tomte som han bär runt på här hemma och ett paket med ett gott, gott ben som tog slut samma kväll. Den julklappen fick inte ligga under granen tillsammans med de andra julklapparna. Nej, den risken tar vi inte ett år till.
Det var nämligen så, att vi firade jul för många år sen, hos min syster. Vi kom dit och la alla julklappar under deras gran och där fanns också en klapp till vår förra hund, Marwin. Det innehöll lite gott till honom och det nosade han sig naturligtvis till. Paket låt långt in under granen under andra paket och det var bara tur att vi han rädda både klappar och gran innan olyckan var ett faktum. Han skulle till varje pris ha sitt paket och visste exakt vilket det var och gick bärsäkragång för att få fram det.
Vi har nog ingen aning om vilket otroligt luktsinne våra hundar har, men en sak är säkert. Det är enormt bra.
Bilden är från våren 2007 då Marwin ännu fanns med oss.
Puma fick också julklapp som så alltid. Ett paket med en pipande tomte som han bär runt på här hemma och ett paket med ett gott, gott ben som tog slut samma kväll. Den julklappen fick inte ligga under granen tillsammans med de andra julklapparna. Nej, den risken tar vi inte ett år till.
Det var nämligen så, att vi firade jul för många år sen, hos min syster. Vi kom dit och la alla julklappar under deras gran och där fanns också en klapp till vår förra hund, Marwin. Det innehöll lite gott till honom och det nosade han sig naturligtvis till. Paket låt långt in under granen under andra paket och det var bara tur att vi han rädda både klappar och gran innan olyckan var ett faktum. Han skulle till varje pris ha sitt paket och visste exakt vilket det var och gick bärsäkragång för att få fram det.
Vi har nog ingen aning om vilket otroligt luktsinne våra hundar har, men en sak är säkert. Det är enormt bra.
Bilden är från våren 2007 då Marwin ännu fanns med oss.
"killigt"
Nioåringen har i flera år önskat sig ett ishockeyspel men inte fått något. Vi har nog egentligen trott att det var en "killig" idé som snabbt skulle vara över. Vår nioåringen är inte så mycket för "killiga" saker så jag erkänner att vi haft förutfattade meningar. Jag äter upp........ja, jag äter upp det för jag är ingen könsrolls..........vad det nu kallas.
Annars är det ju så att jag själv, även om jag både ridit och lekt med Barbie, också velat prova på "pojkiga grejer". Jag har t ex kört motorcykel. Varit med i försvarets motorcykelklubb och gått i uniform. Varit stridsplacerad som mc-ordenas, och lite annat. Jag är alltså inte den som tycker att kvinnor ska laga mat och städa. (Detta var ett försvarstal!)
I år fick hon ett Hockeyspel av oss i julklapp.
Jag säger bara en sak, jäk.....a va kul det är!
Annars är det ju så att jag själv, även om jag både ridit och lekt med Barbie, också velat prova på "pojkiga grejer". Jag har t ex kört motorcykel. Varit med i försvarets motorcykelklubb och gått i uniform. Varit stridsplacerad som mc-ordenas, och lite annat. Jag är alltså inte den som tycker att kvinnor ska laga mat och städa. (Detta var ett försvarstal!)
I år fick hon ett Hockeyspel av oss i julklapp.
Jag säger bara en sak, jäk.....a va kul det är!
Julklapp
På juldagens morgon stannade en ridande polis i en korsning framför ett rödljus. Bredvid honom stannade en liten pojke på sin nya cykel.
- Det var en fin cykel du har. Har du fått den av tomten? frågade polisen.
- Jäpp, svarade pojken.
- Nästa år tycker jag att du ska be tomten att han sätter ljus på cykeln, sa polisen och började skriva ut en böteslapp på 1000 kronor.
Pojken tog emot böteslappen, men innan polisen hann rida iväg sa han:
- Förresten, det var en fin häst du har. Har du fått den av tomten?
- Visst har jag det, sa polisen för att driva lite med pojken.
- Nästa år tycker jag att du ska be tomten att han sätter rövhålet längst bak på hästen istället för ovanpå, sa pojken.
- Det var en fin cykel du har. Har du fått den av tomten? frågade polisen.
- Jäpp, svarade pojken.
- Nästa år tycker jag att du ska be tomten att han sätter ljus på cykeln, sa polisen och började skriva ut en böteslapp på 1000 kronor.
Pojken tog emot böteslappen, men innan polisen hann rida iväg sa han:
- Förresten, det var en fin häst du har. Har du fått den av tomten?
- Visst har jag det, sa polisen för att driva lite med pojken.
- Nästa år tycker jag att du ska be tomten att han sätter rövhålet längst bak på hästen istället för ovanpå, sa pojken.
God Jul!
Önskar alla en underbar och God Jul!
glaskulor
Imorgon ska det stökas och bökas här hemma. Det ska pyntas och granen ska kläs. Jag gillar kulor, vackra glittrande, mönstrande, matta eller enfärgade. Bara de är fina och av glas. Plastkulor är inte samma lyster i, de hänger inte så snyggt och det är en rand i dem efter gjutningen. Nix, glas annars får det va.
En jul för många år sen när vår förra hund, Marwin var ganska ung, hade vi kulkrossardag. Det var inte kul ska Ni veta. Han hade fått bad efter en promenad i leran och hundar har en tendens av att blir sjötokiga när de varit i badet. Han for runt som en skållad. Mattorna hamnade i korviga högar. Vi skrattade ända tills Marwin fick för sig att han skulle gena bakom granen. Jag kan ännu i dag se granen i ultrarapid välta och hur glaskulorna formligen yrde om det. Det slog gnistor om lamporna när de krossades och hela skådespelet avslutades med ett jättebrak.
Som tur var blev Marwin så förskräckt så att han stod stilla i ett hörn så att vi han få fatt i hunden innan han fick glas i tassarna. Idag ler jag åt minnet, det gjorde jag inte då, ska Ni veta, men jag har ändå inte slutat upp med att köpa glaskulor.
Solig dag
Idag har solen visat sig. Härligt! ändå har jag tillbringat största delen av dagen inomhus. Det är så skönt att ta det lugnt och bara plocka och fixa.
Trixade lite med kameran men lyckades få alla bilder något "luddiga". Jag bjuder på några bilder en då.
Trixade lite med kameran men lyckades få alla bilder något "luddiga". Jag bjuder på några bilder en då.
Ska Ni inte julstöka?
Jasså, Ni har tid att sitta vid datorn mitt i allt julstök. Ja, ja, lite vila måste man unna sig. 
Pepparkakshus
Nej, jag orkar inte baka pepparkakshus i år.
Så tänkte jag för några veckor sen. Mina pepparkakshus brukar sluta i stora komplicerade byggen sen visste jag inte vad jag skulle hitta på. Man kan ju inte bygga samma varje år. Nej det går inte, då får det vara.
Men hur det var kom det en idé och vi började baka.
Kan Ni gissa vad det ska bli?
Nu ska det sättas ihop.
En brännskada senare såg det ut så här.
Som jag sa så brukar mina husbyggen bli, vad ska jag kalla dem, fulländade?
Jag tyckte inte det här var fulländat så jag fick en ny idé.
Det blev ett hus till, eller stall faktiskt om någon kan se det. Det ska föreställa ett stall.
Tittut.
Nu är jag nöjd. Hade en tanke på att försöka göra några hinder, men nej. Nu är jag klar.
Så tänkte jag för några veckor sen. Mina pepparkakshus brukar sluta i stora komplicerade byggen sen visste jag inte vad jag skulle hitta på. Man kan ju inte bygga samma varje år. Nej det går inte, då får det vara.
Men hur det var kom det en idé och vi började baka.
Kan Ni gissa vad det ska bli?
Nu ska det sättas ihop.
En brännskada senare såg det ut så här.
Som jag sa så brukar mina husbyggen bli, vad ska jag kalla dem, fulländade?
Jag tyckte inte det här var fulländat så jag fick en ny idé.
Det blev ett hus till, eller stall faktiskt om någon kan se det. Det ska föreställa ett stall.
Tittut.
Nu är jag nöjd. Hade en tanke på att försöka göra några hinder, men nej. Nu är jag klar.
Ett hästminne
Från det att jag var åtta år upp till tjugoårsåldern, stavades min fritid H Ä S T. Julen i stallet var extra mysig då vi högg en liten julgran som vi fick ha i ett hörn i stallet. Jag hade min foderhäst inhyrd hos min allra bästa bästis H och vi har många år firat jul och öppnat julklappar ihop med våra hästar. på Julaftons morgon hängde vi upp äpplen och runda knäckebröd skivor över boxarna sen red vi runt i grannskapet med tomteluvor som vi trängde över ridhjälmarna. Härliga minnen som man nästan får tårar i ögonen av.
Lucia har jag också firat till häst. Vi lånade byxor av en mamma som jobbade inom vården. Stora och vita, sen krängde vi lucialinnena över jackorna och så förmodligen ut som uppblåsta snögubbar med glitter i håret. Hästarna försökte förbrilt få av sig glittret som vi bundit runt öronen. Det puttade säkert och nu i efterhand tycker jag att vi var riktiga marodörer. Stackars lilla Gilbert. Han hette så det svarta, heta Gotlandsrusset som jag älskade över allt annat i många, många år. Men han klädde bra i silverglitter.
Idag har jag bytt bort hästarna mot hundar. Det är inte så stor skillnad egentligen. Man arbetar och formar ett flockdjur, man lär sig deras egenskaper och språk och fungerar så som en flockledare. Skillnaden är att jag inte kan sitta på Puma, det kan jag ju med en häst.
Jag har haft turen att få prova på akademisk ridning och det för bara några år sen. Då fick jag börja med en lös häst och träna på kroppsspråk för att få hästen att följa mej. Sen så småningom red jag utan några hjälpmedel. Ingen sadel eller träns. Styrde hästen med tryck och smekningar. Helt underbart och skrämmande. Jag har ridit i så många år och upptäckte att jag inte kunde rida. Ingen balans och ingen förståelse. Men jag bättrade mig även om jag bara var och snuddade på den akademiska ridningen.
Idag rider jag inte, nu får det räcka med hundvärden för min del.
Lucia har jag också firat till häst. Vi lånade byxor av en mamma som jobbade inom vården. Stora och vita, sen krängde vi lucialinnena över jackorna och så förmodligen ut som uppblåsta snögubbar med glitter i håret. Hästarna försökte förbrilt få av sig glittret som vi bundit runt öronen. Det puttade säkert och nu i efterhand tycker jag att vi var riktiga marodörer. Stackars lilla Gilbert. Han hette så det svarta, heta Gotlandsrusset som jag älskade över allt annat i många, många år. Men han klädde bra i silverglitter.
Idag har jag bytt bort hästarna mot hundar. Det är inte så stor skillnad egentligen. Man arbetar och formar ett flockdjur, man lär sig deras egenskaper och språk och fungerar så som en flockledare. Skillnaden är att jag inte kan sitta på Puma, det kan jag ju med en häst.
Jag har haft turen att få prova på akademisk ridning och det för bara några år sen. Då fick jag börja med en lös häst och träna på kroppsspråk för att få hästen att följa mej. Sen så småningom red jag utan några hjälpmedel. Ingen sadel eller träns. Styrde hästen med tryck och smekningar. Helt underbart och skrämmande. Jag har ridit i så många år och upptäckte att jag inte kunde rida. Ingen balans och ingen förståelse. Men jag bättrade mig även om jag bara var och snuddade på den akademiska ridningen.
Idag rider jag inte, nu får det räcka med hundvärden för min del.
Att fira jul i värmen
Det är mörkt och kallt. Vått, lerigt och regnar var och varannan dag. Termometern visar mellan 3 och 5 plus grader.
På något sett är jag ändå nöjd med att sitta i vårt kalla och fuktiga land och vänta på julen. Jag har firat jul och nyår i värmen en gång för några år sen. Det kändes faktiskt väldigt konstigt. På nyårsafton såg vi ett fantastiskt fyrverkeri på stranden. Med linne och kjol på och barfota stod vi och skålade vi in det nya året. Då började mina funderingar spöka i huvudet. Var det verkligen nyår ju då? Nej, inte i Sverige i alla fall. Vi låg ju många timmar före Sverige. Var det verkligen på riktigt då?
Hela jul och nyårshelgen kändes inte "på riktigt" och därför är jag nöjd och glad att jag är hemma i Sverige och väntar på julen. Trots att regnet inte vill släppa fram snön. 
Ute är mörkt och kallt
Ute är mörkt och kallt, i alla husen
Lyser nu överallt, de tända ljusen
Då kommer någon där
Jag vet nog vem det är
Sankta Lucia, sankta Lucia.
Nu har återigen suttit i kyrkan och tänkt på is. Inte gråta, ishockey, fotboll, is, is, is.
Som ett mantra, men det hjälpte inte. Tårarna gjorde en liten rännil från höger öga. Man torkar och torkar och ler med hela andsiktet.
Nioåringen är med i "Mellakören" som den heter här i socknen. De är fantastiskt duktiga och de har en helt otroligt duktig körledare. Igår var kören tillsammans med minikören, 6-8år i kyrkan och lussade för en fullsatt publik. En timmes program med solosånger och stämmor. Så otroligt vackert så att jag nästan gråter nu, när jag tänker på det. Ni kan ju tro hur det var då, när jag satt där.
Vad vill du vara i luciatåget, tomte eller stjärngosse?
I morgon är det Lucia och som så ofta, kommer det ett roligt minne till mej i mina tankar.
Nioåringen var då, för många år sen, en liten dagisflicka. Föräldrarna var som vanligt inbjudna till Luciatåg och vi satt alla uppträngda och förväntansfulla för att se våra små komma med sina kronor och ljus.
Alla flickor hade krona och ljus, alla pojkar var tomtar utom lilla K som också var Lucia.
Hans mamma berättade att hon hade frågat den lilla gossen vad han skulle vara utklädd till, tomte eller stjärngosse?
Den treåriga pojken hade tittat oförstående på sin mamma och svarat,
"Lucia".
"Ja, jo men alltså, man brukar klä ut sig till tomte eller så, flickorna kan vara tärnor", hade mamman förklarat.
"Ja men man ska väl vara Lucia i ett luciatåg? Jag ska vara Lucia", sa lilla K och så blev det.
Nioåringen var då, för många år sen, en liten dagisflicka. Föräldrarna var som vanligt inbjudna till Luciatåg och vi satt alla uppträngda och förväntansfulla för att se våra små komma med sina kronor och ljus.
Alla flickor hade krona och ljus, alla pojkar var tomtar utom lilla K som också var Lucia.
Hans mamma berättade att hon hade frågat den lilla gossen vad han skulle vara utklädd till, tomte eller stjärngosse?
Den treåriga pojken hade tittat oförstående på sin mamma och svarat,
"Lucia".
"Ja, jo men alltså, man brukar klä ut sig till tomte eller så, flickorna kan vara tärnor", hade mamman förklarat.
"Ja men man ska väl vara Lucia i ett luciatåg? Jag ska vara Lucia", sa lilla K och så blev det.
Hur långt kan det gå?
Minns Ni Romba? Det är en självgående damsugare som familjen fick i gåva i våras. Maken kallar henne för "Stina" och hon har faktiskt blivit en medlem av familjen. Det har gått så långt, så att jag börjat prata med henne.
Hon hade snurrat länge i sovrummet och jag gick in där för att hjälpa henne ut.
"Lilla vän, du har varit här förut, gå ut i hallen, där är det jätte lortigt".
Jag motar ut henne mot hallen varpå hon genast försöker att gå in i sovrummet igen.
"Nejhej du, gå ut, nu!"
Då hör jag nioåringen från övervåningen.
"Mamma, vem pratar du med?"
Hon hade snurrat länge i sovrummet och jag gick in där för att hjälpa henne ut.
"Lilla vän, du har varit här förut, gå ut i hallen, där är det jätte lortigt".
Jag motar ut henne mot hallen varpå hon genast försöker att gå in i sovrummet igen.
"Nejhej du, gå ut, nu!"
Då hör jag nioåringen från övervåningen.
"Mamma, vem pratar du med?"
Ont bakom öronen?
Ett år för många år sen firade jag julafton i mitt föräldrarhem. Min ena systers son hade precis kommit fram till det lilla faktum, att tomten inte fanns. Alla förnekade det bestämt och sa till honom att han minsann skulle få se när tomten kom.
Tomten detta år var en inhyr bekant så när han knackade på dörren såg min systerson lite fundersam ut. Ingen saknades och han kände inte igen ansikten.
När det var hans tur att gå fram och ta emot en julklapp, tog han ett stadigt tag i tomtens skägg och ryckte till. Vi såg hur stackars tomten höll på att storkna av smärta, men skägget satt kvar. Min systerson nöjde sig, men såg misstänksam ut. När den stackars tomten sen skulle gå, såg vi hur det rann blod nerför halsen bakom öronen på honom. Skägget satt nämligen fast med ståltrådsöglor bakom öronen och som skurit sig fast ordentligt.
Borde vi ha större bil?
Har varit lite sliten men är nu på banan igen. Var en tripp till Karolinska sjukhuset men min nioåring. Hon har ett kärl som ska göras några ingrepp på, blodkärl alltså. Inget alvarligt men det finns bara ett lärkar lag i Sverige som gör dessa ingrepp så de samlar helt enkelt ihop alla som ska opereras och tar allihop på en och samma dag.
Hade hoppats på att få stöd av maken men vi fick inte ihop schemat och jag bestämde mig för att åka själv. Nu är det gjort och jag klarade av det men lugnet i behåll. Grattis Pernilla, du är på god väg att bli dej själv igen!
Det blev en blixvisit i huvudstaden men ett litet stopp på Toys ´R´us blev det. Gissa vilken liten butik som ligger bredvid Toy´s ute vid Kungens Kurva? Ja, lilla butiken Ikea! Skulle bara handla en ny Lattevisp men det blev visst några saker till. När vi kom hem igen fällde min kära maken en spydig kommentar om att, det var tur att vi inte hade större bil. Ja, ja men vi var på Toys ´R´us också.
Hade hoppats på att få stöd av maken men vi fick inte ihop schemat och jag bestämde mig för att åka själv. Nu är det gjort och jag klarade av det men lugnet i behåll. Grattis Pernilla, du är på god väg att bli dej själv igen!
Det blev en blixvisit i huvudstaden men ett litet stopp på Toys ´R´us blev det. Gissa vilken liten butik som ligger bredvid Toy´s ute vid Kungens Kurva? Ja, lilla butiken Ikea! Skulle bara handla en ny Lattevisp men det blev visst några saker till. När vi kom hem igen fällde min kära maken en spydig kommentar om att, det var tur att vi inte hade större bil. Ja, ja men vi var på Toys ´R´us också.
Vi närmar oss julen
Vi närmar oss jul med stora stormsteg. Tiden rinner i från mej och jag hinner ingenting. Jag jobbar ju hela tio timmar i veckan och hur hade jag kunnat tro att jag skulle hinna det som jag brukar?
Nu var jag en aning ironisk. Jag mår fint, faktiskt, trots att förkylningen vägrar att släppa taget. Jag koncentrerar mig på att planera och om jag planerar in min avslappning och vila så orkar jag ju med så mycket mer. Konstigt att det skulle ta sådan tid att fatta det?
Ingen snö har vi och inga julklappar jag har handlat. Måste jag det? Nej det måst jag inte men förmodligen gör jag det en då, men inte just nu.
Jag tar med mig min nioåring, hon tar med sig sin nya mjukisdjur som vi vann på "pumpatälvlinge" och åker över pölen (östersjön) för att tillbringa några dagar i Stockholm. Hoppas jag hittar några roliga klappar där. Jag åker dock inte dit för att handla utan vi ska besöka ett sjukhus för ett mindre ingrepp. Inget allvarligt, ingen är sjuk och vi kommer hem igen.
Under tiden som vi väntar på julen vill jag bjuda på några bilder som jag hittade. De är några år gamla men jag har svårt att se mig mätt på dem.
Bonnie som är Pumas mamma. En av de vackraste jag vet.
Marwin som är Bonnies halvbror. Saknar honom så det skär i hjärtat.
Vår härliga Marwin som för många år sen skyddade pälsen från att bli blöt, på en utställning i Visby.
Till sist vill jag visa min egen lilla älskling, Puma. Så go så man skulle kunna äta upp honom.
Nu var jag en aning ironisk. Jag mår fint, faktiskt, trots att förkylningen vägrar att släppa taget. Jag koncentrerar mig på att planera och om jag planerar in min avslappning och vila så orkar jag ju med så mycket mer. Konstigt att det skulle ta sådan tid att fatta det?
Ingen snö har vi och inga julklappar jag har handlat. Måste jag det? Nej det måst jag inte men förmodligen gör jag det en då, men inte just nu.
Jag tar med mig min nioåring, hon tar med sig sin nya mjukisdjur som vi vann på "pumpatälvlinge" och åker över pölen (östersjön) för att tillbringa några dagar i Stockholm. Hoppas jag hittar några roliga klappar där. Jag åker dock inte dit för att handla utan vi ska besöka ett sjukhus för ett mindre ingrepp. Inget allvarligt, ingen är sjuk och vi kommer hem igen.
Under tiden som vi väntar på julen vill jag bjuda på några bilder som jag hittade. De är några år gamla men jag har svårt att se mig mätt på dem.
Bonnie som är Pumas mamma. En av de vackraste jag vet.
Marwin som är Bonnies halvbror. Saknar honom så det skär i hjärtat.
Vår härliga Marwin som för många år sen skyddade pälsen från att bli blöt, på en utställning i Visby.
Till sist vill jag visa min egen lilla älskling, Puma. Så go så man skulle kunna äta upp honom.
Det lönar sig att bära hundmat i säck.
I lördags hade nioåringens skola sin årliga julmarknad. De samlar in pengar till sos-barnbyar och jobbar klassvis med varsitt land som de följer från förskola till klass sex. Massor med pengar får de ihop och dessutom brukar det räcka till en rolig aktivitet för hela skolan som de gör gemensamt i början av läsåret.
Hela 70 000 kronor lyckades de få ihop i år och det antar jag är ett nytt rekord.
Vi föräldrar och företag i trakten skänker priser och bakar. Sen går vi dit och köper det vi bakat och för resten av pengarna som skramlar i plånboken, köper vi lotter som vi hoppfullt försöker vinna något på.
Det blev ingen vinst på några lotter för min del i år men jag satsade några kronor på att gissa en vikt på en jättestor pumpa. Den var tung, mycket tung. Men hur tung? Hm, "den är ungefär som en hundmatsäck" säger jag och skriver ner vikten 14,8 på lappen som läggs i lådan. Hundmaten väger 15 kilo och de där säckarna har man ju burit på ett antal gånger.
Senare på kvällen ringer de från skolan och gratulera att vi lyckades få in den exakta vikten!
Hela 70 000 kronor lyckades de få ihop i år och det antar jag är ett nytt rekord.
Vi föräldrar och företag i trakten skänker priser och bakar. Sen går vi dit och köper det vi bakat och för resten av pengarna som skramlar i plånboken, köper vi lotter som vi hoppfullt försöker vinna något på.
Det blev ingen vinst på några lotter för min del i år men jag satsade några kronor på att gissa en vikt på en jättestor pumpa. Den var tung, mycket tung. Men hur tung? Hm, "den är ungefär som en hundmatsäck" säger jag och skriver ner vikten 14,8 på lappen som läggs i lådan. Hundmaten väger 15 kilo och de där säckarna har man ju burit på ett antal gånger.
Senare på kvällen ringer de från skolan och gratulera att vi lyckades få in den exakta vikten!
Ishockeytankar
Igår var det första advent och det har nog ingen missat. Nioåringen sjunger i en kör och tillsammans med vuxenkören hade de en konsert i kyrkan. Det var underbart vackert och jag satt där i en bänkrad och tänkte på fotboll och ishockey hela tiden.
Varför? Jo, annars hade jag suttit där och bölat hela tiden. Så vackert och njutningsfulla upplevelser klarar jag inte av utan att tårarna fullkomligt vräker ner för mina kinder. Så vad göra? Ja, fotboll och ishockeytankar gör att endast en och annan tår vågar sig upp i ögonvrån och de han jag torka bort.
Varför? Jo, annars hade jag suttit där och bölat hela tiden. Så vackert och njutningsfulla upplevelser klarar jag inte av utan att tårarna fullkomligt vräker ner för mina kinder. Så vad göra? Ja, fotboll och ishockeytankar gör att endast en och annan tår vågar sig upp i ögonvrån och de han jag torka bort.
