Fel tonläge
Ibland är det jobbigt att leva i denna tid av teknologi, i alla fall om man har en tonåring eller som förälder, rättare sagt.
Under en veckas tid har tonåringen försökt att vända upp och ner på världen för att kunna ta sig till Karlstad. Båt, flyg, tåg? Det handlar om sportlovet och som ni säkert redan vet, ska jag till Sundsvallstrakten under den veckan. NÄSTAN i Karlstad, kan vi åka där förbi kanske??? Svar: NEJ!
Flyg? för dyrt, hon är som vanligt fattig som en lus.
Båt och tåg? Nja jo kanske.
Håll i Er nu. En tågbiljett från
Sthlm - Karlstad = 287,- (tror jag att det var)
Sundsvall - Karlstad = 99,- (via sthlm)
Hur är det möjligt. Alltså, om man åker en längre sträcka är det billigare.
Nu spelar det faktiskt ingen roll för hon ska INTE åka. Jag frågade hennes pappa (maken) "Ska hon verkligen få åka till Karlstad?" Svaret kom snabbt, "Nej".
Färdig diskuterat, bra, vi är överens.
Nu skyller tonåringen på mej, det är mitt fel att hon inte får åka, jag frågade med fel ton. Jag betonade frågan på ordet SKA.
OK, men va bra då!!
Min älsta dotter, som bor 10 mil ifrån oss, med sin sambo(som hon träffade på nätet). Så här gick det till...
Dottern säjer en vanlig dag att hon nästa helg ska åka till Jönköping och hälsa på en kompis.
- Jaha säjer jag, vem känner du där då?
- Ingen du vet vem. Det är en kille...
- Hur känner du honom då undrade jag misstänksamt.
- Via Lunarstorm, bloggen....
- Nä vet du vad! Aldrig kommer det på fråga!Rädd blev jag...
Behöver jag säja att hon blev sur och arg? Jag var skräckslagen. Hur ska jag nå fram till henne så hon fattar varför. Så jag sökte upp henne och berättade att jag är rädd om henne, så det är därför hon inte får åka dit.
- Vill du inte att jag ska få träffa en kille då? Och jag har ju lovat att komma redan...
Jag berättade för henne att det är lätt att låtsas vara någon annan via nätet. Att om hon skulle träffa killen, så skulle hon välja på hemma plan första dejten, för som jag sa, skulle något hända så skulle vi kunna hjälpa henne. Skulle hon bli våldtagen, bestulen på mobil och pengar, skulle hon ha någonstans att ta vägen. Hon känner ju ingen i Jönköping!Sen sa jag att, om killen är bra, så kommer han dit hon vill. Är det fel typ vill han absolut vara på hemmaplan! Det är så de funkar.
Det slutade med att killen kom hem till oss! Direkt jag såg honom visste jag att det var en bra kille! De är sambos sedan ett halvår och dessförinnan var de ihop ett år och en månad!
Prata med henne. Förklara, när jag gjorde det så sa dottern, att jag blev arg och sur mest för att jag visste att du hade rätt och att jag hade fel... :/
Oj, det blev nästan en hel roman....
