Pernilla och Puma

Idag fick jag ta mig samman och göra det som måste göras. Alltså, åkte till jobbet med mitt nya sjukintyg, jobbigt må ni tro. Fattar inte varför? Jag har så härliga arbetskamrater alla är glada (verkar det som i alla fall) över att se mig. De undrar hur det är. Det berättar jag, fast jag inte får. Jag får ju inte "prata om mitt eget tillstånd" med mina medarbetare enligt önskemål uppifrån. Det kan smitta. Ja, det var så det sas, jag skojar inte. Men när "uppifrån" inte hör, berättar jag. 
Jag blev extra glad idag. K som också är sjukskriven har gått upp ytterligare ett steg från sjukskrivningstrappan. Hon såg så glad och pigg ut, som jag inte sett henne på länge. Hon har dessutom bestämt sig för att gå vidare och kanske plugga. Kan ju vara en trolig anledning till att hon mår bättre. Kul, jag önskar dej all lycka och MOD. Håller alla tummar jag har!!

Jag gick ifrån arbetsplatsen med lätt hjärta men tyngd i bröstet (kallas ångest). Men nu är det borta. Det  tog en stund att skaka det av sig, men det hjälpte blomsteraffären mig med. Jag fick nämligen ett infall och svängde in där. Gissa vad jag hittade? Jo, fröer. Nu har jag köpt de första påsarna. Snart är det vår och jag hoppas att det blir mildare ute snart, så att jag kan göra rent i växthuset.


Det blev mest grönsaker. Måste fundera lite på vilka blommor jag vill så.