Tonåringen berättar
Jag har missat historien om rosorna, hon verkar inte vilja prata så mycket med sin mamma numera och några rosor har jag inte hört talas om.
När jag frågar får jag ett snäsigt svar som jag inte förstår.
Jag frågar envist vidare och det visar sig att hon, en sen natt, plockat rosor och tagit med hem till sin lilla stuga.
"Plockat, var?"
"I stan" får jag som svar.
Ok, då var det då dags igen. Jag vänder min, mamma-måste-lära-dig-och-rätta-allt-du-gör sida till.
Jag börjar läsa med min bestämdaste grälröst att, "det fattar du väl att du inte kan plocka blommor ur planteringarna! Det kan du åka dit på!"
Jag slutar inte riktig där utan fortsätter ett par minuter till. Hon svarar med att pressa samman läpparna, höja ögonbrynen lite, "vem-bryr-sig-minen", och vägrar att möta min blick.
Men sanningen är, att jag också har varit ung och dum. När man är ung tänker man inte alltid, man bara gör. Men vad är det som lockar till att plocka blommor i stadens planteringar? Jag borde kunna svara, men jag hade inte heller något svar till min mamma det året som hon fick ett helt fång tulpaner till sin årsdag. Det var ett helt fång i ordets rätta bemärkelse.
Så här kan det se ut när hon fått tag på sin mammas kamera.
Absolut ingentingvissslar
Haha, ja dessa härliga ungdomar...O se där har vi en till som gillar att posa..dottern är helt galen i det, så fort hon kommer åt så står hon o fotar sig själv med mobilen....en annan undviker det helst...kramar
hm ja va ska man säga om våra underbara ungar som hittar på så mycket bus,för det gjorde ju aldrig vi eller hurfniss
va fin hon är!!
Ja det stod nästan Lillan över hela bilen!
Även hon kommer att "predika" för sina barn. Det är väl föräldrars lott. Hur ska de annars lära sig. Misstag gör alla. Både unga OCH gamla.
Hej du
Hmm måste ju erkänna att jag plockat både en och två gånger i stadens planteringar jo visst jag var ung eller yngre än nu hnn ha ha
Det verkar vara helt underbart att ha en tonåring i huset. Mina är ioch för sig tonåringar fast dom är hemma ännu och är inte DÄR! riktigt. På något sätt fortfarande små.
Ja, dumheter gör man nog inte bara som ung, fast helt klart är att jag oftare gjorde dumheter då än nu. Det värsta var att jag inte tänkte, jag bara handlade. Som Emil alltid säjer "att hyssen di bare blir"
jag håller med mammakero, saker och ting bara händer. De hände då, i litet mindre utsträckning idag, men ändå.
Man gör som föräldrarna gör och inte som de säger stämmer alltså. =)
Eller gjorde i det här fallet då...
Fast det tillhör ju ändå mammajobbet att berätta hur man SKA uppföra sig. ;)
