Stackars Jycke!
Jag blir ganska bedrövad även fast jag inte kan låta bli att skratta.
OBS! Det är inte min hund!!
ja jag känner som du ...undrar hur han mår...jag skrattade först men sen tyckte jag att det kändes bara hemskt..
Visst skrattar man lite men som sagt hur mår stackarn?
//Lena
Åååååjjj, vad jag har läst i din blogg och vad mycket har hänt hos Dig och ERat lliv!!!!
Jätteroligt för Er att få ett barnbarn, även om det inte riktigt var planerat så, men med Er som föräldrar så har hon- Er dotter det guldvärt av stöttning och trygghet!!!
Hoppas allt fungerar utmärkt med företaget också, så fina bilder där med! DU är så himla DUKTIG!!!!
En go och glad tjej i sina bästa år ler
Sköt om Dig och ta vara på Dig!!!!
Många kramar från mig Tina
En sväng till Gotland blir det i augusti, Tomas och jag igen ler stort
Även jag har en hemlighet skratt med tanke på ditt blogginlägg om hemlighet vara eller icke vara skratt. Det får du hör om när jag är på Gotland!!!
Usch an a mej! :S Va är problemet liksom!?
Undra om han har ont någonstans...stackaren!
Önskar dig en härlig fredag och helg.
Kram
Haha, ja den är väldigt komisk, men samtidigt konstig...vet inte hur han tänker där..Ha en skön helg, kramen
