Hoppfullt
Min förkylning håller på att ge sig av. Nu är jag i ett sådant skede igen, nästan bra. Jag låter fortfarande som en kråka och hostar mellan varven, men annars mår jag bra. Finns hopp även för mej allts.
När förkylningen var som värst, följde jag faktiskt er bloggläsares råd och ringde Vårdcentralen. Era skrämselskott om lunginflammation och sjukhusvistelser gjorde att jag en morgon ringde.
"För att DU, ska slippa sitta i telefonkö, ringer vi i stället upp dej. Du väljer själv en ledig tid..........................Vi har en ledig tid, idag, 15,35, vill du beställa den tiden.....................
Jag beställde tiden som var sex och en halv timme senare.
"Har du feber?" frågar sköterskan i luren.
"Nej, inte nu, men jag......"
"Men du har inte feber nu?"
"Eh, nej"
"Då är det ju så att det förmodligen bara är ett virus, försök vila och hör av dej igen om det blir värre"
Men tack så mycket! Just då kändes det som om det var värre. Men hon hade väl som vanligt rätt. Nu är jag nästan bra och nåde den lilla virus som försöker härja mig kropp igen. Jag orkar inte, försök att förstå det, du lilla virus bacillusk.
usch och fy för förkylningar,jag har fått barnbarnsbaciller så det är soffläge som gäller
Virus är luringar! Först är de ett vanligt virus, sen kan de mutera och bli en bakterie hur lätt som helst... Bra att du kollade upp det sista i alla fall!
Skönt att du är på bättringsvägen. Hoppas att du får lite sol på dig snart istället för regnet. Kram på dig
va skönt att du är bättre nu ,va knäppt att hon inte ens lyssnade på dej,
kram
Ja det är vårdcentralen det. Det verkar som de gör likadant på vilken vårdcentral man än tar kontakt med.
Krya på dig!
//Lena
Jag känner igen det där, när man ÄNTLIGEN "tagit mot till sig" och ringt efter en alldeles för lång väntan... Ja, då sitter man där ensam ändå... Uppskrämd av alla "goda råd".
Skönt att du mår bättre.
