Pernilla och Puma

Det har inte blivit ljust idag. Att ha en lampa tänd här inomhus är ett måste för att kunna se. Typiskt November. I väntan på advent är det mörkt och trist tycker jag.

I helgen är det endurofest här på ön. Gotland Grand National går av stapeln på lördag. Jag är inte längre så intresserad av motorcyklar och geggamoja men jag har varit. Det går dock inte att undgå tävlingen då vi bor längs vägen till tävlingsplatsen och har Tofta skjutfält som granne. Redan i dag kör släp med motorcyklar förbi i skyttetrafik. Alla kan ju inte åka samma båt hit så det gäller att ta den plats och dag man kan få.

En gång i tiden, för så där hundra år sen, körde jag cykel i FMCK. Totalt orädd och livsfarlig satte de mig 158cm hög på en tung och hög militär hoj. För att kunna nå ner till marken, fick jag hänga i knäcket. Stursk och storgapig var jag också och sen ville jag ju impa lite på killarna (och lyckades ibland).
Minns att jag var på akuten två gånger med muskel skador. Jag har inte lyckats bryta något i alla fall! Sen körde jag in i en bil men det var privat och la omkull ordentligt en gång. Där slutar en episod i mitt liv och vi pratar inte mer om det. 



Nej, jag tänker inte gå ner i skogen på lördag för att titta på alla som sprutat och krälar i leran. Jag hoppas på sol så att löven och jag kan ha en stund ihop i trädgården i stället. 


 
Har Ni någonsin kört motorcykel i skogen?