Pernilla och Puma

Nyss var det fredag och nu är det måndag. Vem sätter på turbon på klockan varje fredag? Här hemma gick vi ännu i går kväll omkring om nynnade på "Nu är det fredagsmys....", men det var det ju inte.
Jag försökte göra om texten lite. "För nu är helgen slut..." Sen har jag inte kommit längre på den texten. Försökte att rimma på slut men just där tog mina text författar karriär slut.
Nej, det är nog bättre att vänta fem dagar och sjunga på nytt nästa fredag i stället.

För nu är helgen slut
Att den aldrig kan lära sig veta hut
För nu är helgen slut.....

Har Ni någon gång druckit kaffe eller något annat? Ja, det är klart att Ni har, men när Ni sen kommit till sista slurken upptäcker Ni att muggen/glaset inte är rent i botten.  Uuuhg!

"Stäng dörren, du släpper ut värmen".
Så låter det ofta hemma hos oss. I morsen hörde jag samma mening från grannhuset. "Släpp inte ut all värme".

Men hur kan man vara säker på att det är den varma luften som åker ut och inte den kalla luften som åker in?

Amaryllis (Hippeastrum ×hortorum) är en hybrid i familjen amaryllisväxter. Hybriderna är mycket komplexa och många sydamerikanska arter ingår. Förädlare har tagit fram otaliga namnsorter genom tiderna och nya presenteras årligen.

Jag älskar denna underbara lök när den blommar. Varje år försöker jag att spara lökar som jag ibland kan få att blomma om. I år står dock alla lökarna kvar i vårt uterum och där är det kallt och förmodligen inget kvar av lökarna. (Typiskt mej!) 

Jag har haft turen att få många Amaryllisar i år, nej i fjol, menar jag. Innan jul hade vi kursavslutning på Viltspårskursen och de underbara kursdeltagarna kom med två lökar. Också till Klipp & Klapp invigningen fick jag flera stycken som jag fått njuta av och än är det inte slut. Jag ställde några kallt och utan vatten för att spara lite på dem. Vi skulle ju resa bort över jul så jag ville inte missa blomningen.
Titta och njut!

Jag fick en alldeles underbar invigning i lördags. Nu är Klipp & Klapp invigt ordentligt och med alla dessa lyckönskningar måtte det hela gå bra. Jag var så trött och glad i lördagskväll när allt lugnat ner sej. Trimmet var så mysigt och fint och nu praktar det med massor av lyckönskningsblommor. Jag ska visa senare men just nu har jag inte tid att sitta här. En kund kommer om en stund så nu får jag ägna tiden åt en härlig Pudel.
Är så glad och lycklig just nu!
Tack snälla Ni för alla lyckönskningar här i bloggen.

Det lackar mot jul och det är väl dags att fundera på saffransbullar. Jag brukar baka saffranskaka också. Jättegott, som Tina säger. 



Det har varnats att saffran ska vara extra dyrt i år då skörden i Iran inte slagit in på flera år. Krokusarna har inte blommat som de ska då det varit för kallt. 38 000 kr/kilot! Tur man inte behöver ett kilo till bullbaket.
I nästa år kanske man skulle försöka skörda sin egen? 
 

Det ringer i telefonen. Det är den "riktiga" stationära telefonen som ringer Jag befinner mig vid skrivbordet som ligger på övervåningen i huset. Först måste jag bara avsluta, snabbt, snabbt. Ni vet hur det är, ska bara skriva under, eller skriva färdigt meningen. I mitt fall skulle jag "bara" avsluta verifikationen i bokföringen. Så att jag vet vart jag är när jag kommer tillbaka.
I fullfart springer jag sen ner för trappan och ut i köket. Innan jag når köket har jag också hoppat över tre grindar. Vi har ju lyckats fylla huset med bushundar så det har också tillkommit ett par grindar i interiören.

Tre signaler har hunnit gå fram och jag ser förvirrat den tomma telefonstationen. Vart är den trådlösa telefonen? Det ringer igen. Jag rusar till köksbänken och när den femte signalen ljuder hittar jag äntligen luren som ligger under en tidning.

Flåsande av stress trycker jag på knappen och väser mitt namn på ett glättigt sätt. Phu, de hade inte hunnit lägga på, hon i andra ändan av linjen.

Förr fanns telefonen på ett telefonbord eller hängande på väggen. Då, på den tiden satt enheten fast med sladd i väggen och man visste vart man hade den.

Det kanske va lite bättre förr?

Jag blir så trött!

Så besviken på mig själv.

Har glömt.

Varför har jag glömt?

Så onödigt slarvigt!

Så himla klumpigt.

Jämmer och elände.

Katastrofa, katastrofa!!

Nu får jag körförbud på bilen bara för att det inte finns några besiktningstider. (svordom!!)

Hjälp mig att hålla tummarna för att det sker ett under, till exempel ett återbud precis när jag är inne och kollar bokningen.

Rosor är röda, violer är blå, smultron är söta och du lika så.


Måna av mina blommor är nermanglade av valptassar. Men det finns några som de små "Bröderna Bus" inte har lyckats trampa ner eller ätit upp. 


Rosorna blommar om för andra gången. Helt under bara är just den här sorten som heter Ingrid Bergman.  

n av mina absoluta favoritskådespelare är död. Så onödigt så tragiskt. 57 år ung blev han och den sista tiden kämpade han, som så många andra mot Cancern.

Då jag miste min egen pappa i unga år i kampen mot Cancern och har just nu en kär vän som kämpar mot "små jävlarna" som hon brukar kalla tumörerna, så är jag så arg. Arg att jag inget kan göra, arg för att man inte kan hjälpa eller påverka. Jag vill skrika, svära, slå eller på något annat sett få ut vreden, men vad hjälper det? "Små djävlarna" lever sitt eget liv i alla fall.




Patrik Swayze och Jennifer Grey som Johnny och Baby i filmen Dirty Dancing från 1987.

Jag har sagt det förr och jag har också blivit grymt besviken förr. Man ska inte se filmatiseringar av sina favorit böcker. Ändå satte jag mig bänkad framför Tv:n i söndagskväll för att se på "Kommissarien och havet". En film som är baserad på Marie Jungstedt bok "Den du inte ser".



Men gud så besviken jag blev. Hur kan man förstöra en så bra bok? Det jag såg på TV4 i söndags är inte ens värd att kallas film. Det är inte manuset i sej som är dåligt utan det är dubbningen och filmningen.  Jag skulle framhäva ett dubbat barnprogram från Danska eller som i det här fallet, Tyska, som ett rent proffsjobb jämfört men filmen i söndags. Lessen TV4, Ni har verkligen misslyckats.
Platserna i filmen överensstämmer inte heller med boken. Då Marie är helt suverän i sitt skrivande att beskriva platser, vet de som varit på platsen att det är just den hon skriver om. Om mordet ska ske i backen upp mot kyrkogården och liket sen ska hittas i en häck intill, kan man inte bara byta ut platsen och låta mordet ske i Visby innerstad. Nej, FY och skäms på TV4. Jag sammanfattar det hela med ett ord "Dynga". Stackars, stackars Marie Jungstdt som fått sina böcker förstörda på det här viset. Har Ni inte läste dem? Gör det!

Skörden är underbar.


Tänk att allsammans växer i MITT växthus.

I början av augusti är det Medeltidsvecka här på Gotland. I Visby ser man medeltidsklädda människor vart man än går. Själv är jag inte engagerad på något sett och har aldrig varit. Men visst är det roligt för de som tycker om hela spektaklet. (hm, hur lät det där igentligen?)

Lite roligt är det ändå att se på alla som klär ut sig. En del är otroligt gediget klädda och andra går omkring som tiggare i slitna trasor och säckväv.

Jag och (dåvarande) nioåringen var en sväng på stan under årets medeltidsvecka och såg en stilig herre som klätt ut sig som en adelsman. Tunga sammetskläder som såg mycket varma ut i sommarvärmen. I ett koppel har adelsmannen en mellanpudel som också den var klädd i sammets täcke med fastsydda bjällror längs kanten. Stackars liten! Var hundar påklädda på medeltiden? Nej, antagligen inte. Hoppas bara att den stackars hunden inte fick värmeslag.

Vidare såg vi ett gäng unga killar som klätt sig mer efter den dagens varma väder. Linnebyxor och snörda sandaler. Ett smalt läder pannband runt huvudet och skärp med penningpung och knivlida i byxlinningen. Skjortorna hade de tagit av sig och byxorna hade en moderiktig ungdomsmodell som hängde nere på halva rumpan. Det var då det medeltidsriktiga sprack. Den ena killen hade Kelvin Klein kalsonger och den andra stoltserade med Björn Borg. Dessutom fick jag se att det inte bara fanns pengar i penningpungen utan också mobiltelefoner men tillhörande headset där sladdarna hängde utanför.

Det var nog svårt att leva på medeltiden och det är nog ännu svårare för oss nutidsmänniskor att träda in i rollen  hullt ut för en vecka.

Jag har för första gången i mitt liv kokat sylt. Det blev sylt med sötningsmedel då vi upptäckt att utbudet i affärshyllorna är ganska tråkigt.
Nej, jag har inte plockat bären själv. Kommer en lastbil från Norrland och säljer färdigplockade blåbär och hallon. Smidigt och faktiskt inte dyrt allts.


Blåbärssylt, Blåbär/hallon och resten av bären ligger i frysen.
Jättegott som "Mat Tina" säger.

Det är så varmt och skönt. Familjen har planat ut, i alla blodsocker värden och insulinsprutor och har börjat slappna av en smula. De som inte slappnar av är "Bröderna bus". Hej och hå så de kan hålla på! (Där fick jag till det igen).


De växer så det knakar, gräver så det sprutar och busar där i mellan.


Tomaterna har börjat rodna i växthuset och det finns fullt av vindruvor. Nu väntar vi bara på att druvorna ska mogna. De är så söta och goda, går inte att jämföra med något annat.



I helgen har vi varit en tur med vår husbil. Det är så avkopplande och härligt. Maken pratade med en gammal jobbarkompis som också är lycklig ägare av en äldre husbil. Tillsammans åkte vi ut i naturen för att grilla, slappa och dricka vin. Jag fick träffa jobbarkompisens nya sambo och hör och häpnat, hon tar emot och rehabiliterar hundar som hon sedan lyckas hitta lyckliga hem till. Gissa om vi pratat hund? Absolut! Det gick så långt att männen tog sina stolar och flyttade från bordet för att det blev för mycket hundsnack. Då skärpte vi oss en smula men jag erkänner att det var svårt.

Nu är det samma visa igen. Jag har inga kläder! Sanningen är i alla fall att jag inte har några kläder att sätta på mej. Vad händer med kläderna i garderoben under vinter? Jag hade ju massor i höstas, då när jag upptäckte att jag inte hade några kläder att använda till vinter. Ja, Ni vet, långärmat och så. Nu vill jag inte ha långärmat längre utan de kortärmade tröjorna och linnena, kjolar och korta byxor. 

Jag kanske har ett klädmonster i min garderob som trollar bort mina tröjor. Eller så gör han dem obotligt slitna och fula så att inte vill se dem. Minns inte att mina kläder var så fula i höstas.

För några dagar sen hade vi vårens varmaste dag. Vattentemperaturen orkade över 20 grader och ungarna hoppade i. Till och med tonåringarna orkade ur sängarna och fick av sig kläderna för att sola och bada lite. Om jag badade? Nehe, inte än. Lite varmare vill jag ha i vattnet först. Visst, kalla mig badkruka, jag hoppar inte i alla fall.


Lyckan är fullständig!


Efter en timma står de framför spegeln och jämför "randen". Vem har blivit brunast?


Allt här hemma har varit täckt av ett gult lager frömjöl. Nu är naturen tvättad igen och det har blivit svalare, brrr.