Sticka
Nu har jag gett mig in på något som jag inte är bra på.
Mitt motto är att kunna lite grann om ganska mycket. Min mamma håller inte med. För hon säger att om Pernilla ger sig på något så ska det vara till 100%.
Det stämmer ibland. Men stickning är något jag inte är speciellt bra på men jag kan lite.
Jag och trettonåringen fick för oss att sticka varsin tubhalsduk.
Först fick vi söka på Youtube för att lägga upp maskor. Det var ju ett tag sen jag gick i skolan och gjorde det sist.
Nu är vi igång. Får erkänna att det går över förväntan. Det är absolut inte frågan om någon slätstickning. Aviga och räta. Nej, räcker gott med räta maskor för min del.
Så här såg det ut i förra veckan. Idag har jag kommit en bit längre.
Fortsättning följer!
Heja, heja snart stickar du sockor till lilltjejen!
Det är ganska härligt att sticka, det är som lite av terapi tycker jag...det blir nog bra! :-)
Jag trodde man var tvungen att ha en rundsticka för att kunna göra en tubsjal! Jag är inte särskilt bra på att sticka, brukar inte ha tålamod att slutföra det jag mot all förmodan påbörjar...
Jag brukar köra strumpor så här års. Men rätt vad det är så har det blivit så många att ingen vill ha här hemma så då får jag väl ta och ge bort dem. ;)
Fixade några tubschalar i fjol, jag körde också en lång som jag sydde ihop, det fungerar fint.
